Foto: Gladskikh Tatiana/Shutterstock

Uppsving för barnböcker

Försäljningskurvorna pekar spikrakt uppåt – svenska barnböcker är grejen just nu. Branschen är enig om att den senaste tidens diskussion om barns läsande tydligt avspeglas i bokförsäljningen.

Du har säkert sett rubrikerna: säljras, tuffa tider och oro för framtiden. Bokbranschens kris har varit vida omtalad. Och siffrorna har onekligen varit dystra, sedan toppåret 2007 har förlagens försäljning kontinuerligt minskat. Det är lätt att som skrivande människa, med förhoppning om att kunna ta betalt för sitt arbete, bli nedslagen. Men detta är inte ytterligare en eländesskildring: helt ny statistik visar nämligen att det kan ha vänt för hela bokbranschen, och allra ljusast ser det ut för dig som skriver för unga.

– Jag är förstås jätteglad över detta. Det är första gången på flera år som det pekar uppåt totalt sett, säger Maria Hamrefors, vd på Akademibokhandeln.

Hon förklarar att de har arbetat hårt och medvetet för att lyfta barn- och ungdomslitteraturen, vilket verkar ha gett resultat. Redan 2014 steg totalförsäljningen med 11,5 procent och den positiva utvecklingen fortsätter: Under de första fyra månaderna 2015 har försäljningen ökat med 12 procent. Ökningen är generell bland förlagen.

Även Kristina Ahlinder, vd för förläggareföreningen, gläds åt den positiva utvecklingen.

– Särskilt med tanke på de larmrapporter som kommit om barns sjunkande läsning och läsförmåga är detta glädjande. Pisa-undersökningen har säkert bidragit till att många uppmärksammat vikten av att läsa för sina barn och uppmuntrat dem att läsa själva. Vi ser också att det är en internationell trend med ökad försäljning av barn- och ungdomslitteratur, säger hon.

Resultatet av Pisa-undersökningen, som visade på en alarmerande låg läsförståelse hos 15-åriga svenska elever, är den förklaring som oftast ges till försäljningsökningen. Rapporten visade att inget annat land hade försämrat sina resultat i läsförståelse lika mycket som Sverige. För första gången fick vårt land ett lägre resultat än OECD-länderna i genomsnitt. Maria Hamrefors kallar undersökningen för en ögonöppnare, men tror inte att den utgör hela förklaringen.

Annons

– I ett större perspektiv handlar det också om att böcker och läsning lyfts fram på ett attraktivt sätt. Många goda krafter har samverkat för att åstadkomma det här.

De mest sålda barn- och ungdomsböckerna under 2014:

1. Brandkårsmysteriet av Martin Widmark (Bonnier Carlsen)

2. Mamma Mu Simmar av Jujja Wieslander (Natur & Kultur)

3. Värre än vanligt av Jeff Kinney (Bonnier Carlsen)

4. Glasbarnen av Kristina Ohlsson (Lilla Piratförlaget)

5. Viktiga kartor av Sarah Sheppard (Bonnier Carlsen)

6. Silverpojken av Kristina Ohlsson (Lilla Piratförlaget)

7. Och nu så vill jag sjunga av Astrid Lindgen (Rabén & Sjögren)

Annons

8. Mamma Mu läser av Jujja Wieslander (Natur & Kultur)

9. Pixieadventskalender av Alexander Jansson (Bonnier Carlsen)

10. Tågmysteriet av Martin Widmark (Bonnier Carlsen)

De senaste åren har många läsprojekt riktade till barn och unga genomförts. Akademibokhandeln står bakom Läsborgarmärket och tog även initiativ till Läslovet  tillsammans med Bonniers. Flera parter arbetar nu för att höstlovet ska göras om till läslovet. På sikt är förhoppningen att det ska bli lika etablerat som februarilovets betydligt mer välkända namn sportlovet. Därtill finns bland andra Läsrörelsen, Läslandslaget och En läsande klass, det sistnämnda initierat av Martin Widmark. Han är barnboksförfattare och mellanstadielärare, vars serie Lasse-Majas detektivbyrå är de barnböcker som för närvarande säljer bäst i Sverige.

Svenska Bokhandlareföreningen stod bakom projektet Världsbokveckan, där 25 000 böcker gratis delades ut till förstaklassare. Listan på satsningar kan göras lång.

– Barns läsning och tillgång till böcker är en fråga som kommer att vara fortsatt prioriterad hos oss. Att läsförståelsen går ner är ett reellt samhällsproblem som inte löses med några kortsiktiga projekt, säger Maria Hamrefors.

 

Johan Unenge är barnboksförfattare, illustratör och manusförfattare. Han står bakom ett hundratal böcker, flertalet skapade tillsammans med Måns Garthon. Han sitter i Barnboksakademin och utsågs 2011 till Sveriges första läsambassadör, ett uppdrag initierat av Kulturrådet som går ut på att en författare eller illustratör under en tidsperiod arbetar med att främja läslust och sprida medvetenhet om litteraturens vikt för unga. Just nu anlitas Johan Unenge som läscoach i ett läsfrämjande projekt inom idrottsrörelsen som heter Paus – du och en bok. När han föreläser och möter elever ingår det i hans retorik att framhålla hur bokläsandet går ner, men även han ser den färska statistiken som ett tecken på en positiv utveckling.

– Att bokförsäljningen ökar är inte per automatik samma sak som att läsandet ökar. Vi ser tyvärr inte heller samma uppåtgående trend när det gäller bibliotekens utlåning. Risken är att de som allra mest skulle behövt tillgång till böcker inte får det. Men i stort är jag är optimistisk. Det här kan vara starten på en vändning.

Sarah Sheppard skriver och illustrerar faktaböcker för barn och nominerades till Augustpriset för Massor av dinosaurier 2008.

– Media har glömt bort barnböckerna lite och tidigare mest rapporterat om att vuxenböckerna länge har minskat. Det är lite symtomatiskt, barnlitteraturen får inte så stor plats, säger hon.

Hennes genre anser hon tidigare ha blivit något styvmoderligt behandlad av handeln genom till exempel dåliga placeringar i butik.

– Men det har blivit bättre nu. När det gäller barn tycker jag inte att det finns fog för en uppdelning mellan skönlitteratur och faktaböcker; istället borde man ta tillvara den potential som ett intresseområde har att locka barnet att läsa böcker. Det är rätt väg att gå om man är bekymrad för att barn läser för lite, säger hon.

 

Enligt branschstatistiken avseende förlagens försäljning till återförsäljare under 2014 framgår att utgivningen av barn- och ungdomslitteratur ökat under de senaste åren. Maria Hamrefors anser att utbudet av både klassiker och nyutgivet är väldigt bra.

– Problemet ligger inte där, utan i konkurrensen om barnens tid och uppmärksamhet.

Att resultatet av Pisa-undersökningen ska falla i glömska och försäljningen återigen minska är hon inte speciellt rädd för i nuläget. Maria Hamrefors säger att förutom försäljningssiffror märker Akademibokhandeln den positiva utvecklingen på signaler från kunder och medarbetare. Även bokrean 2015 var framgångsrik för butikskedjan, vilket givetvis påverkar siffrorna för januari-april.

– Att det finns ett sug efter barnböcker märker våra medarbetare dagligen, säger hon.

Digitaliseringens påverkan på bokbranschen är välkänd och flitigt omdebatterad. Tekniken påverkar såväl var vi köper böcker; på nätet eller i en fysisk butik, som hur vi läser; på papper eller på skärm.

Det går dock att konstatera att barnböcker i högre utsträckning än vuxenlitteratur lockar kunderna att handla i butik.

– Jag tror att man gärna vill titta på och bläddra i en barnbok innan man köper den. Och gärna få tips av personal. Och när det gäller e-böcker så är den marknaden än så länge väldigt begränsad för barnböcker, säger Maria Hamrefors.