Scenen borde vara enkel att riva av. Men så börjar tekniken krångla. Powerpointpresentationen slocknar. Svordomar flyger genom luften. En tekniker kommer springande, joxar med en sladd. Så rullar kameran igen.
– Tystnad, tagning!
Ida Engvoll, som spelar Sofie i den svenska Netflixserien Kärlek & anarki, står vid kortsidan av ett konferensrum ombord på en Finlandsfärja. Eller: i själva verket befinner vi oss i en generisk TV-studio i Frihamnen i Stockholm, men i det här avsnittet är medarbetarna på det anrika men krisande bokförlaget Lund & Lagerstedt på teambuildingresa. Seriens katalysator är slitningarna mellan förlagsvärldens gamla (läs: analoga) traditioner och moderna (läs: digitala) utmaningar, mellan litterära ideal och marknadsekonomiska realiteter. I skarven uppstår förlösande humor.
I andra säsongen har Sofie gått från framtidskonsult till förlagschef och i scenen som nu spelas in powerpointpresenterar hon olika »konsumentprofiler«. Bakom henne visar en skärm siffror och tårtbitsdiagram. Ett par av medarbetarna skruvar på sig. Sofie exemplifierar med »Anneli, 65 år, som gillar breda deckare« och »Karin, 40 år, som föredrar självutvecklande insiktslitteratur«. Anglicismerna – »consumers and users«, »content«, »storytelling« – haglar. Så fimpas plötsligt skärmen bakom Ida Engvoll igen.
