Vi är i kultursveriges yttersta utmarker. Det är regn i luften, och en sista skälvande färgexplosion innan löven faller och det norrbottniska mörkret tar över.

Mikael krånglar sig genom ett elstängsel och undviker de lerigaste passagerna på vägen ner till Torne Älv. Han ser glad ut.

– Det är högt vatten, ropar han och pekar ut i älvfåran, där den frustande Kengisforsen gör sitt bästa för att dränka våra röster.