Alla historier har en början, en distinkt utgångspunkt, ett avstamp. En mening, eller ett kort stycke som i någon mån slår an en ton för resten av berättelsen. Också denna historia.

Den börjar i en leksaksaffär i köpcentrumet Nordstan i Göteborg. Det är i mitten av nittiotalet och en ung norsk man står och fingrar på en bultbräda. Ja, ni vet, en sån där färgglad leksak för små barn. Och han tänker att detta kan vara något, detta kan vara den pryl han söker, detta kan vara den sak som han just nu behöver för att den roman han sitter och skriver på i en lägenhet i stadsdelen Haga ska bli perfekt. Och han köper bultbrädan och han går hem och han testar den och han inser att detta är precis vad han har sökt; en sysselsättning som är fullständigt meningslös, som man aldrig kan bli bättre eller sämre på, men som trots det, eller just därför, är en vacker symbol för något. Han vet bara inte riktigt vad. Bara att det känns rätt.

Och han sätter sig ner för att skriva. Och orden rinner ur honom. Det är som en fors av infall och lekfullhet. Och han heter Erlend Loe och han är tjugosex år och ingenting har ännu hänt. Verkligen ingenting.

Artikeln publicerades ursprungligen Publicerad 19 september 2018 och uppdaterad 12 februari 2024. och är skriven av Mattias Hagberg.

• Mer:
• Porträtt

Rekommenderas för dig

Så skapar du en serie – Stor guide om verktyg, utbildningar och förlag

Hur skapar man en serie? Vad finns det för utbildningar? Och inte minst – hur når man ut till läsarna? Skriva ger dig en kompakt guide till att skapa din egen serie.

Att anlita litterär agent

Förr sålde litterära agenter din bok till utlandet – i dag vill de företräda dig i alla tänkbara situationer. Men vad gör de egentligen? Och är en agent alltid en bra idé för dig som författare?

Läs vidare