Så här börjar du

Att skriva poesi är ett hantverk som vilket annat skrivande som helst. Du kan lära dig tekniken, knepen, verktygen. Och genom övning kan du bli bättre. I en serie artiklar i Skriva visar poeten Mats Söderlund hur du förfinar din poesi.

Hitta din tonart

En av Tomas Tranströmers mest citerade dikter, Från Mars -79, börjar så här: ”Trött på alla som kommer med ord, ord men inget språk/for jag till den snötäckta ön./Det vilda har inga ord.” Dikten säger något om vad poesi är, nämligen mer språk än ord.

Annons

För att utvecklas som poet måste du framförallt läsa mycket poesi. Att vilja bli poet utan att läsa poesi är som att vilja bli musiker utan att lyssna på musik. Gå till biblioteket och ställ dig framför poesihyllan. Precis som med musik måste du hitta din smak, dina favoritartister. Testa många olika. Bläddra. Läs. Läs om.

Att lära sig dikter utantill är ett underskattat sätt att bli en bättre poet. Att öva på din favoritdikt tills den sitter som berg, är lika viktigt för en poet som att öva skalor är för en pianist. Man hittar en tonart, en rytm som funkar med ens eget temperament och lär sig att spela den var som helst, när som helst.

På engelska säger man att man lär sig ”by heart”. Med hjärtat. Det betyder något mer än att man kan rabbla dem som oregelbundna verb eller Eturopas floder. Börja med en särskilt viktig dikt i ditt liv, någon du kanske har hört på ett dop, eller en begravning? Plussa på med fler efter hand. Dessa favoritdikter kan bli de skalor som du kan använda när du skriver dina egna dikter.

Skaffa ett material

Nästa steg i att skriva poesi är att skriva väldigt mycket. Någon kanske föredrar att skriva noggrant och långsamt men för det mesta är det nog ändå så att av hundra utkast blir det tio bra dikter – men bara en som duger till att publicera. Gör skisser, snabba utkast, kanske bara ett par rader, samla på hög. Skriv fort först. Skriv långsamt sedan. Den inspirerade bilden är viktig, vänta inte, skriv direkt. Skriv i mobilen, skriv på ett kvitto, skriv på servetten. Det är min erfarenhet att det som till sist blir en dikt, en bok, är det som jag faktiskt skriver ner, inte det jag tänker att jag borde skriva ner.

Många ”poetiska” ord är extremt flitigt använda, de känns rätt för att vi tror att vi vet vad de betyder, ungefär som när skurken har ett ärr på kinden i gamla deckare. Men de är schabloner som ställer till det för dig. Om du dessutom är ovan att läsa poesi är risken större att du inte märker dem själv.

Stjärnor, solnedgångar, hav och djupa skogar är förbjudna. Byt ut. Hitta bättre bilder, eller förnya användningen. Sätt upp hinder för dig själv. Kanske ska du ner under vatten istället för ut i rymden? Edith Södergran var en mästare i att ladda om poetiska bilder och göra dem nya: ”Någonstädes i rymden hänger mitt hjärta”, ur Rosenaltaret, finns på biblioteket.

Grundregeln är att göra det svårt för sig. Om du vill skriva poesi om kärlek bör du först göra en lista på ord som du absolut inte får använda. Om du vill gestalta en bil ska du inte beskriva den. Ord som är förbjudna: Kaross, ratt, framsäte, motor, avgasrör, vindruta, bagagelucka och så vidare. Och alla slags färger. På vilket sätt är det viktigt om bilen är röd eller grön? Vi vet alla hur en bil ser ut. Men vad vill du gestalta med hjälp av bilen? Fyrhjulsdrivna tjockhudingar som stångar sig fram eller slöa husmaskar som kryper mellan skyskraporna?

Ofta känns dikten färdig direkt när du skrivit ner den men om du återvänder ett halvår senare känns den tom. Det betyder inte att den är oanvändbar. Det är viktigt att återvända många gånger. Skriva om, peta. Med tiden kommer något eller några ord, bilder eller meningar att stå ut, använd dem.

Stryk ner, skaka om, skriv bättre

När vi poeter säger att vi väger varje ord på guldvåg menar vi precis det. Om du ska utvecklas som poet måste du våga ändra i dina dikter. Stryka, byta ut ord, vända upp och ner på hela ordföljden. Spara bara de allra starkaste raderna, de häftigaste bilderna, de fräschaste metaforerna.

Gratis skrivtips och inspiration

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få gratis skrivtips och inspiration direkt i din mejlkorg!

Pröva dig fram. Själva poesin finns i det oväntade, överraskande och paradoxala. Tänk bara på Pär Lagerqvists metaforer: ”min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen”. Det enkla vore att skriva: ”hjärtats sår och strupens skri i världen”. Lagerqvist vände på det och blev en odödlig diktare.

Det kan kännas svårt att stryka i dikter som man har ett starkt personligt förhållande till, men dikten måste fungera för någon som inte har tillgång till ditt huvud. En spontant nedtecknad dikt kan kännas genuin och stark. Men de känslorna finns i dig. Det är ditt minne och din tillfredställelse med själva skapandet som lurar dig. Känslan måste finnas i orden, i raderna, i språket, bilderna, radsluten, för läsaren.

Börja om igen

Spara dina utkast. Ofta finns något genuint och ursprungligt i dem som man kan behöva återvända till. Men nu, som en övning i diktskrivandets hantverk; samla dina fragment och halvklara dikter, stryk allt som har karaktären av att tala om hur det är, vad du känner, vad du önskar eller är rädd för: ”min kärlek är oövervinnerlig” eller ”min förtvivlan var oändligt djup”, ”när du lämnade mig så…” Detta är redogörelser, inte poesi.

Sanningen är förstås att de flesta av oss ändå skriver så banalt. Hjärta-smärta är utgångspunkten för många bra dikter. Men skrivandet är ett översättningsarbete. Du vill hitta det språk som förmedlar hela registret mellan orden, mellan punkterna och radsluten. Det du egentligen menar när du säger att din kärlek är oövervinnerlig, ”Det vilda” på den snötäckta ön. Poesi är inte det talbaras eller skrivbaras konst. Det är konsten att hitta språk för det ordlösa, det är inte själva orden som talar. Det är sammansättningen av ord. Kontrasterna, rörelserna, rytmen, ljuden, mellanrummen. Vi uppfattar poesin främst intuitivt. Poeten René Char har sagt det bra: ”Det som vi skriver kan vi inte säga. Om vi kunde säga dikten skulle vi inte skriva det.”

Gör det svårt för dig

Undvik abstrakta ord, ”onödiga ord” och ord med fler än två stavelser. ”Kärlek”, ”evighet” och ”vänskap” räknas som abstrakta ord i det här sammanhanget.

För att poesi ska uppstå måste vi på något sätt kortsluta vardagsspråket. Testa redan nu. Gå igenom några av dina dikter och bara vänd på meningarna, kasta om orden. Du ska se att det blir mer poetiskt.

Fortsätt söka poetiska bilder i dina skisser. Utveckla eller lyft fram dem genom att stryka annat runt omkring. Stryk allt onödigt. Utgångspunkten är att allt är onödigt men ur det onödiga föds det väsentliga med hjälp av arbete.

Fler tips

Läs mycket. Skaffa favoritdikter. Lär dig dem utantill.

Skriv mycket. Stryk mycket. Skriv om, skriv mer.

Sök bland dina anteckningar. Välj ut det bästa. Förbättra.

Skriv ner dina idéer omedelbart.

 

Skriva poesi. Om diktandets hantverk

Om du gillade den här texten är du förmodligen även intresserad av boken Skriva poesi. Om diktandets hantverk.