Vilka brister kan ni leva med?

Merparten av alla inskickade manus får ett nej av de stora förlagen. Men det betyder inte att de som antas är helt felfria. Skriva frågade förläggarna vad de kan ha överseende med.

Erik Titusson

Förlagschef, Lilla Piratförlaget

– Rent språkliga misstag, inkonsekvenser eller mindre luckor i berättelsen, ja, till och med större luckor och lösa eller tappade trådar – allt går att ha överseende med om språket och berättelsen i sin kärna överväldigar läsaren med sin originalitet och tonträff.

Brukar ert förlag och författaren vara överens om problemen?

– När man frågar en författare kring något i manus så brukar hen redan vara medveten om att det är en svag punkt. Det är ofta en knut som författaren har jobbat mycket med för att komma runt eller täcka över. Sen behöver förläggarens idé om hur detta problem ska lösas inte vara den enda lösningen – det handlar mer om att peka på att »här finns det fortfarande arbete kvar att göra«.

Lästips! Är alla romaner karaktärsdrivna? Och hur viktigt är det i så fall med unika romanfigurer som sticker ut från mängden? Vi frågade fyra förläggare vilka litterära figurer de går igång på.

Hur mycket arbetstid lägger förläggare och redaktör normalt på ett debutantmanus – och vad gör de då?

Annons

– Det är så olika att det är svårt att säga något generellt. Det beror också på vad det är för typ av manus. Om man tar en ungdomsbok, så kan det handla om att läsaren behöver kommer närmare huvudpersonen, luckor i handlingen, språk och gestaltning …

Är det författaren eller förläggaren och redaktören som ändrar i texten?

– Författaren arbetar om, och det kan gå många vändor mellan författare och förläggare innan texten går till slutredigering.

Nina Eidem

Förläggare, Natur & Kultur

– Jag har en litterär utgivning, så naturligtvis är språket avgörande. Originalitet och verkshöjd är viktiga för mig. De brister jag oftast har överseende med är nog luckor i historien, tappade trådar, svag dramaturgi. Det är lättare att få hjälp med. Språket – ens uttrycksmedel – tillhör en själv på ett annat sätt.

Brukar ni och författaren hålla med varandra om vad som behöver ändras?

– Ja, det tycker jag.

Hur går det till när ni bearbetar ett manus på förlaget?

Annons

– Jag som förläggare läser ett par gånger och har textsamtal på olika nivåer, minst två brukar det bli. När vi är »nöjda« med den övergripande strukturen och dramaturgin går texten till en redaktör som gör en noggrann språklig bearbetning. Jag brukar också läsa en gång till när redaktören gjort sitt.

Lästips! Det sista du vill är att dina romanpersoner tråkar ut läsaren. Så vilka misstag bör du undvika? Vi frågade förläggarna.

Är det författaren själv som arbetar om texten, eller gör även ni det?

– Vi arbetar tillsammans, olika processer ser olika ut.

Vilka problem i ett manus är svårast att rätta till?

– Att man inte vet vad man vill med sin text. I början av en skrivprocess kan man skriva på intuition – men i slutskedet måste saker ha landat: »Vad är det jag har gjort?« Ser man inte det är det svårt att göra en effektiv bearbetning av sin text. Ser man det så kan man tvärtom redigera sin text till perfektion. Skoja! Perfekt finns inte.

Lotta Aquilonius

Förläggare, Albert Bonniers Förlag

– Det finns nästan alltid något att slipa till också i antagna och »färdiga« texter. Alla manus som ges ut hos oss går igenom en redaktionell process som anpassas efter behov. Ibland ligger tonvikten på språket, ibland på den narrativa nivån.

Händer det att författaren inte håller med er om vad som ska justeras?

– Visst finns det författare som knappt vill ändra ett kommatecken, men de allra flesta tycks uppskatta den redaktionella omsorgen om sina manus. Det finns ett gemensamt intresse av att göra texten så bra det bara går, och vi brukar ha roligt tillsammans i den processen.

Hur är arbetsgången hos er när ett manus ska slipas – är det till exempel författaren som ändrar i texten, eller ni på förlaget?

– Vi brukar börja med att förläggare och författare går igenom manuset på en övergripande nivå. Hur är det med trovärdigheten? Håller »kontraktet med läsaren« hela vägen? Funkar konflikterna och psykologin? Ligger de dramatiska vändpunkterna rätt? Kan texten vinna på att kortas eller tvärtom byggas ut? När författaren har gjort sina ändringar är det dags för språket. Redaktören kommer med förslag för författaren att ta ställning till. I en sådan läsning kan det också dyka upp sådant som har med helheten att göra, till exempel inkonsekvenser och logiska luckor. Kort sagt: det är ett samarbete – men texten är författarens och det är hen som har sista ordet.

Jennifer Lindström

Förläggare, Norstedts

Lästips! Vilken typ av manus letar förlagen efter och vad letar de INTE efter? Vi bad fyra förläggare rannsaka sig själva.

– Får vi in ett manus med ett otroligt driv, men där språket inte är i toppklass, så kan vi ha överseende med det. Då handlar det om att lägga extra mycket krut på språkgenomgången när manuset kommer till det skedet.

Är ni och författaren alltid överens om vad som ska rättas till?

– Ja, för det mesta. Men visst handlar det också om kompromisser – både vi och författaren får ibland ge efter för att få igenom något som kanske är viktigare. Det gäller att alltid se helheten och ha samma mål för ögonen.

Hur mycket arbetstid lägger ni normalt på ett debutantmanus – och vad gör ni?

– Förläggaren går igenom manuset i ett antal vändor först. Då handlar det om övergripande saker som att förbättra dramaturgin och slipa till, eller kanske rentav stryka, karaktärer. Redaktören gör sedan en närläsning av texten med fokus på detaljer som språk, upprepningar och tidsangivelser. Tiden som läggs ner varierar mycket beroende på vad det är för manus.

Är det ni på förlaget eller författaren som gör ändringarna?

– För det allra mesta skriver författaren om efter förläggarens genomgång och de ändringar vi har kommit överens om. Sedan får vi in en ny version och läser på nytt för att se vad som blivit bättre, och vad som behöver justeras ytterligare. Så håller det på tills vi känner att vi har fått fram ett så bra manus som möjligt.