Vad vill barnen läsa?

Skriver du för barn och ungdomar ligger du rätt i tiden. Försäljningen stiger och i takt med det ökande intresset växer också manushögarna hos förlagen. Så vilka manus är det som efterfrågas av publiken? Skriva frågade fyra förläggare och bad dem dela med sig av sina bästa insider-tips.

Erik Titusson

Förlagschef, Lilla Piratförlaget

– Just nu säljer böcker för slukaråldern (9-12 år) väldigt bra, men det kan ju också hänga ihop med att det har kommit mycket nytt och bra!

Vad söker ni på förlaget för böcker?

– Jag letar alltid efter manus som överraskar mig, som får hjärtat att slå lite snabbare. Och det kan vara av så många olika anledningar – att språket är originellt, att jag blir rädd, glad eller eftertänksam. Ja, texter som berör, helt enkelt.

Vad är viktigt att tänka på när man skriver för barn och unga?

Annons

– Jag tror att det viktigaste, vilket gäller oavsett om du skriver för barn eller vuxna, är att du har något att berätta och sen har förmågan att göra det. Låter kanske banalt, men det är nog bland det svåraste som finns.

Vilka är de vanligaste misstagen som görs i barnboksmanus?

– Jag märker att många tror att barn inte har någon som helst förmåga till koncentration och allvar. Visst, ett barnboksmanus kan inte innehålla lika långa filosofiska utvikningar som i Thomas Manns Bergtagen, men om texten aldrig stannar upp, vilar i en känsla eller stämning, så bygger man inte heller upp någonting. Det måste inte hända nya saker hela tiden. Allt handlar om gestaltning, ett till synes litet problem kan upplevas som jättestort.

– Ett annat problem är att man inte har klart för sig vad man vill berätta, innan man sätter sig och skriver. Man kanske upptäcker det medan man skriver, men då måste man gå tillbaka och börja om. Annars blir jag ofta överraskad av hur många fina manus som kommer in till förlaget. Tyvärr ger vi inte ut så många böcker så vi tvingas vara extremt selektiva i vilka manus vi går vidare med.

Moa Brunnberg

Publicistisk chef bilderböcker, Rabén & Sjögren

– Med bilderböcker är det ofta så att du vill läsa det för dina barn som du själv har läst som liten, att du återgår till det som gjort stort intryck på dig. Och det är något fantastiskt med det. Klassikerna efterfrågas ständigt, men det gäller att det finns annat att köpa också, för en del av de skildringarna handlar om en annan värld, ett annat Sverige. Många som har småbarn idag föddes på 70-talet, och de har ett behov av lite mer realistiska böcker. De vill också att det ska finnas en medvetenhet och att böckerna ska spegla hela Sverige så som det ser ut idag.

Vad letar ni efter på förlaget?

– Bra historier. Och om det fanns ett sånt recept skulle vi alla vara glada. Men någonstans handlar det väl om att ha något att berätta som väcker något hos läsaren och berör.

Annons

Vad är viktigt att tänka på när man skriver bilderböcker?

– Det är otroligt svårt att skriva en bra bilderbokstext. Många tror att det är lätt för att det är så få ord, men du ska berätta en hel och bra historia med en början och en mitten och ett slut. Varje ord blir väldigt, väldigt viktigt.

– En bilderbok ska också tåla att läsas om och om och om igen, kanske varje kväll i en månad eller tre år. Det är en otrolig utmaning och kan vara bra att ha i bakhuvudet. En annan grej är att bilderböcker har två målgrupper – dels den vuxna som väljer boken och läser den, och sedan barnet, som självklart är huvudmålgruppen. Men det är en väldig skillnad i upplevelse om en vuxen verkligen gillar att läsa boken. Att hitta en ton och ett ämne som funkar både för vuxna och barn är otroligt svårt, och spännande.

– Sen är det lite fyrkantigt med bilderböcker på så sätt att formatet ofta är satt till 32 sidor, så du har 12 uppslag på dig att berätta din historia, att skapa en värld och väcka nyfikenhet. Ett tips är att tänka att varje uppslag är som en teaterscen – man är på varje uppslag ganska länge och där händer då saker i både text och bild, och sen byter man scen och något nytt utspelar sig, som i en teater.

Vilka är de vanligaste misstagen i de manus ni får in till förlaget?

– Många tror att man måste kunna teckna för att få sin text antagen och lägger en väldig massa jobb på att skicka med illustrationer, men är man bra på att skriva så är det skrivandet man ska ägna sig åt. Vi behandlar bild och text var för sig i ganska hög utsträckning, och vi samarbetar med fantastiska illustratörer så bilder är inget krav alls.

– Ett annat vanligt misstag är att man berättar allt i text och missar att bilden är halva boken. Våga lämna plats åt bilden och lita på att den bär berättandet lika mycket som det skrivna. Bilderböcker där bild och text berättar samma sak blir ofta ointressanta, det är spänningen däremellan som gör att det lyfter. Många tror att man måste beskriva allting eftersom det inte finns några bilder i stunden när man skriver, men fantasin är så otroligt viktig och vår förmåga att skapa egna bilder så stark. Lita på att texten håller för det.

Johanna Ringertz

Förläggare barn och ungdom, Natur & Kultur

– Målgruppstänket är ganska komplext när man arbetar med barn- och ungdomsböcker. Förutom att varje kategori har sin egen läsarkrets så är köparen och läsaren sällan densamma. Men just nu säljer 6-9 och 9-12 år bra. Nybörjarläsarna vill gärna ha lättlästa men ändå spännande böcker. För mellanåldersbarnen, eller det som också kallas tweenies, är det eftertraktat med böcker som mer och mer liknar ungdomsromanerna. Barnen läser ofta gärna om saker som de ännu inte varit med om i riktiga livet. För den här åldern är det viktigt att illustrationer och layout inte är för barnslig. De läser också gärna humoristiska böcker.

Vad söker ni för böcker?

– Välskrivna manus, de måste framför allt vara mycket genomarbetade. Det tar tid att bli en riktigt bra författare eller illustratör och det finns egentligen inga genvägar, det är ett tufft och otacksamt arbete ekonomiskt. Det där man talar om att det krävs minst 10 000 timmar för att bli riktigt bra på något, kan man tänka på. Många andra saker kan man göra med vänstra handen och kanske ändå lyckas, men det fungerar inte om man vill bli författare.

Vad är viktigt att tänka på när man skriver för barn?

– För varje enskild målgrupp krävs ett eget tonfall. Det är viktigt att inse att barnböcker inte bara är korta böcker, det handlar om att berätta en intressant och gripande historia. För de yngre gör man det både med text och bild, och då kan det som författare vara viktigt att minnas att bilder i en barnbok inte bara illustrerar författarens historia utan att det rör sig om ett gemensamt berättande, framburet av två upphovsmakare. Fundera på vad som är onödigt att ha med i texten, vad som bättre kan berättas i bild. Bilderböckerna blir som allra bäst när textförfattaren förstår vikten av att släppa in illustratören i berättandet.

– Att arbeta fram en karaktär är så klart också helt grundläggande, man måste ha mycket mer på fötterna om karaktärerna än vad som sedan framkommer i texten. Det märks direkt om författaren försöker fuska genom att låtsas-skissa fram en karaktär, då känns texten grund. För att bli barnboksförfattare behöver du tidigt välja tilltal och då kan det absolut vara bra med research, be att få praktisera några dagar på en förskola eller skola. Lyssna på tunnelbanan hur folk egentligen pratar. Som med all bra litteratur måste du tänka på att gestalta snarare än beskriva – skriv inte att någon blir arg och förtvivlad, iscensätt det.

Vilka är de vanligaste misstagen som görs i barnboksmanus?

– Att man tror att det är lätt eller går fort att skriva barnböcker, bara för att de är korta. Det är tvärtom. Ju mindre text desto mer sticker varje ord ut och måste vägas på våg. Jag har varit med om mycket framgångsrika vuxenförfattare som tänkt sig att sticka emellan med en liten bilderbok. Men det har blivit platt fall. Det är inget som säger att man kan skriva en bra bilderbokstext även om man sålt miljonupplagor till en äldre målgrupp. Om du inte tar det på allvar – och då menar jag blodigt allvar – så kan du lika gärna lägga ner. Och då menar jag inte att man ska se det som tungt och tråkigt eller att det inte kan vara lustfyllt. Men – och det verkar löjligt att påpeka men tyvärr behövs nog det – det handlar om att god litteratur alltid har ett pris, du måste lägga ner din själ i det du skriver. Det räcker inte att du är förälder. Och det räcker tyvärr inte heller att dina barn tycker att du har skrivit en rolig berättelse. En bra barnbok kan avnjutas av alla, oavsett ålder.

Eva Dahlin

Litterär chef, Bonnier Carlsen

– I och med de alarmerande rapporterna om barns minskade läsförståelse så finns det ett tryck på lära sig läsa-böcker. Men även intresset för högläsningsböcker ökar vilket jag är glad över eftersom läsintresse och läsförståelse börjar långt innan man kan läsa själv. Högläsning är en umgängesform som stimulerar så mycket. Det är mysigt att sitta nära och att prata om sina gemensamma fiktiva vänner med sina barn är otroligt intressant. Sluta inte läsa högt bara för att barnen kan läsa själva!

– Och så vi ser vi en längtan efter roliga böcker – humor är på framfart!

Vad söker ert förlag för böcker?

– Oavsett ålder eller genre så söker vi starka berättelser som ger avtryck och som får det att pirra i kroppen, och som varje dag i veckan kan konkurrera med youtube-klipp och onlinespel. Det är viktigt att de är autentiska och äkta och håller ett konsekvent barnperspektiv

Vilka är de vanligaste misstagen ni ser i de barnboksmanus som skickas till er?

– Jag vill varna för texter med avsaknad av ett barnperspektiv. Ibland finns en nostalgisk touch över manus som vi får in – en vuxen som skriver en barnbok med en vuxens tankar och minnen om en fin barnboksläsupplevelse som man försöker återskapa. Istället för att kliva i sina femåriga skor och skriva därifrån.