Vad tar förläggarna med sig från året som gått?

Det har varit ett exceptionellt år för bokbranschen. Vilka pandemikonsekvenser har varit svårast, har något faktiskt blivit till det bättre – och vilka för­ändringar blir varaktiga? Vi frågade förläggarna.

Karin Linge Nordh, publicistisk chef skönlitteratur, Bazar

Vad tar du med dig från året som gått?

– En stor tacksamhet över att arbeta i en bransch som inte bara överlever, utan nästan går stärkt ur, en pandemi. Men också en insikt om hur mycket de personliga mötena betyder för mig och för alla som arbetar med böcker i någon form.

Hur har era författare kunnat möta sina läsare?

– Som alla andra har vi fått ställa in planerade bokturnéer, signeringar, releasefester och boksamtal, vilket är fruktansvärt tråkigt. Men vi ställde snabbt om och skapade digitala event, som vår samtalsserie »Direkt med«. Det kan inte på något sätt ersätta fysiska möten med läsarna, men det möjliggör å andra sidan att många fler kan ta del av samtalen. Vi har även ordnat utomhussigneringar.

Hur har de nya digitala sätten att träffa läsare fungerat?

Annons

– Det kanske börjar bli lite väl många live­intervjuer med dålig uppkoppling på Instagram … Men om de är välproducerade vad gäller bild och ljud fungerar de oväntat bra. En positiv sak är att tittarna kan känna sig delaktiga genom att ställa frågor som de får svar på i realtid.

Har ni arbetat mer aktivt med att pusha för era författare och böcker i egna kanaler?

– Jag skulle säga att det är ett tjänstefel att inte göra det! Den digitala omställningen hade börjat långt innan pandemin och framför allt den yngre generationen får större delen av sin information i sina smartphones.

 

Maria Nilsson, förläggare illustrerad fakta, Natur & Kultur

Vad tar du med dig från året som gått?

– Att det går utmärkt att jobba hemifrån, att det finns hur många roliga ämnen och duktiga författare som helst att ge ut framåt, och att vi trots corona lyckades göra ett klart bättre resultat än föregående år. Men jag saknar ­inspirerande utlandsresor!

Hur har pandemin påverkat samarbetet med författarna under manusprocessen?

Annons

– Jag skulle säga att vårt jobb är som gjort för att inte behöva jobba på ett kontor. Vi jobbar med gemensamma filer i Google Docs – perfekt eftersom flera personer kan arbeta i dokumenten samtidigt, du kan markera exakt vilka ord, meningar eller stycken du har en kommentar till och vid behov kan du se vilka ändringar som gjorts, och av vem. Sedan kompletterar vi med fysiska och digitala möten och telefonsamtal. Eftersom vi ger ut illustrerade faktaböcker genomför vi dessutom nästan alltid gemensamma fotograferingar, vilket ger möjligheter att arbeta ihop oss med författare, fotograf och formgivare under projektets gång.

Finns det någonting ni tidigare alltid brukade göra som nu känns överflödigt?

– Vi har halverat antalet möten, speciellt interna stormöten som tar mycket tid. Det är jag grymt nöjd med. Vi har också haft färre fysiska administrativa möten överhuvudtaget. Och även om det är tråkigt att inte delta i en fysisk bokmässa sparar det mycket pengar som vi förhoppningsvis kan använda till annat.

 

Susanna Romanus, förläggare, Romanus & Selling

Vad tar du med dig från året som gått?

– Att boken står sig stark. Litteraturen är den konstform som bäst lämpar sig för dessa tider av enskildhet. Många har rentav haft ännu mer tid för läsning. Det är trösterikt.

Hur har samarbetet med era författare sett ut under pandemin?

– Textsamtal med författarna och andra mer kreativa samtal är det som fungerat sämst via Teams eller Zoom. Det mänskliga mötet tillför fler dimensioner och frigör idéer. Vårt eget manusarbete har ­där­emot inte påverkats i någon ­jättestor utsträckning. Läsning och ­redigering är ju ett ensamarbete.

Vilka digitala arrangemang har varit ­lyckade?

– Bokmässans filmade seminarier kändes proffsiga liksom Bonnierförlagens stora pressfrukost, som i år också blev en filmad variant. Norstedts hade bra och väl genomförda julevent ihop med Adlibris. Livesända författarsamtal från bokhandlare med publik har ibland känts lite distanserade och inte riktigt skapat kontakt, men det går säkert att utveckla. Jag tror att vi i framtiden kommer att se fler kombinations­event, att seminarier och författarsamtal kan äga rum live och samtidigt streamas.

Och vad har fungerat mindre bra?

– Digitala releaseevent. Att sitta och skåla för en bok framför en skärm känns som det som funkar allra sämst. Det blir tomt och sällan någon ­riktig feststämning.

 

Erik Titusson, förlagschef, Lilla Piratförlaget

Vad tar du med dig från året som gått?

– Året har visat på kulturens och litteraturens betydelse, hur samhället påverkas när museer, teatrar och bibliotek stängs ner, till exempel. Men det vi främst tar med oss är all kreativitet som bokvärlden har uppvisat – bokhandlare som cyklat med böcker hem till läsare, bibliotek som arbetat med digital högläsning och inte minst författare som haft releasefester och uppläsningar via sociala medier och så vidare.

Vilka av de nya digitala sätten att möta läsare har funkat bra?

– Digitala seminarier och boksamtal har varit mycket uppskattade. De har inte lett till direkta bokköp som liveframträdanden brukar göra, men de har å andra sidan kunnat ses av läsare i hela landet. De seminarier vi genomförde tillsammans med bokmässan i Göteborg har till exempel fått väldigt många tittare, minst lika många efter sändningen som under själva mässhelgen. Digitala signeringar och liknande aktiviteter har fungerat sämre, eftersom de bygger så mycket på det personliga mötet med författaren. 

Någonting ni tidigare brukade göra som ni nu insett kanske är överflödigt?

– Det är klart att 2020 gör att vi ser på vad vi gör med nya ögon. Och det i sin tur leder till att vi kommer att arbeta på nya sätt framöver. Exakt hur är lite för tidigt att säga. Men branschen kommer att se tillbaka på 2020 som ett år som förstärkte och påskyndade förändringar.

Rekommenderas för dig

Artikeln publicerades i Skriva #1 2021 (08 februari 2021) och är skriven av .