Helena Ljungström
Förläggare, Albert Bonniers
– Om man letar efter böcker i ett visst ämne, säg Karl den XII, så kan man hitta både skönlitterära verk och fackböcker som skildrar denne kung. Historikern Peter Englund valde i sin bok Poltava att utifrån sin historiska kunskap och källforskning gestalta slaget vid Poltava ur några olika människors perspektiv. Han levandegjorde kriget och det är det gestaltning handlar om, att med hjälp av språket iscensätta en berättelse så att det levandegörs för läsaren. All skönlitteratur använder sig av gestaltning, på olika nivåer i texten. Det kan handla om att gestalta miljöer, förlopp, karaktärer, samtal, tankar. På ett konkret plan: »Han var kär« beskriver ett tillstånd medan »Hela hans insida var fylld av sprittande bubblor« försöker gestalta känslan. Gestaltningen har som syfte att engagera och suggerera.
Är det helt avgörande för en text?
– Gestaltning kan ta sig uttryck på olika sätt beroende på vad för slags skönlitterär text det rör sig om. Tänk på skillnaden mellan en inre monolog eller en allvetande berättare som skildrar karaktärer utifrån, eller berättelser som utspelar sig under en dag eller ett helt sekel. Naturligtvis blir gestaltningen avgörande för manuset. Det är därför man kan läsa många kärleksromaner även om ploten kan vara likartad i flera böcker (en person blir kär i en annan person, tycke uppstår, hinder måste överbryggas innan de två till slut kan få varandra). Det handlar det om hur man berättar historien.
Tidsbegränsat erbjudande
Du behöver vara prenumerant för att läsa vidare. Just nu: 0 kr första månaden för digitala Skriva!
Har du redan ett konto? Logga in här.