Vad betyder egentligen refuseringsbrevet?

Det pratas ibland om positiv och negativ refusering. Ett nej är visst inte alltid ett nej, men hur vet man skillnaden? Vi vände oss till fyra av Sveriges främsta förläggare för att få svar.

Helena Ljungström

Förläggare, Albert Bonniers  

– Albert Bonniers Förlag får in ungefär 2500 skönlitterära manus varje år. Vi har tyvärr inte möjlighet att ge personliga svar till alla som skickar in manus till oss. Merparten av dem får ett standardformulerat refuseringsbrev, per mejl eller post. Skickar vi ett personligt skrivet refuseringsbrev innebär det att vi anstränger oss för att ge mer feedback till personen som har skrivit manuset. Syftet med en personligt skriven refus är att visa på hur vi har läst och uppfattat manuset och förhoppningsvis kan det hjälpa författaren att arbeta vidare. Jag försöker själv vara tydlig med ifall jag hoppas att personen ska återkomma med en ny bearbetad version av det aktuella manuset eller om jag hoppas på att få läsa andra manus av samma person.

Om man är osäker på vad svaret egentligen betyder, är det då en bra idé att höra av sig och fråga?

– Det kan man göra. Men vi försöker att svara rakt och tydligt från början. Vi försöker inte ha några hemliga eller underförstådda budskap i vår respons.

Är det ett positivt tecken om svaret dröjer?

Annons

– Vi har som ambition att svara inom tre månader. Dröjer svaret längre beror det på att vi är flera som läser manuset, så ja, det är ofta ett positivt tecken att vi inte svarar så snabbt.

Hur vanligt är det att ni antar ett debutantmanus i första vändan?

– Vi har de senaste tio åren gett ut mellan fyra och sju skönlitterära debutanter per år. Av dem har kanske hälften varit sådana manus som vi har antagit efter första läsningen och hälften har återkommit med samma manus i en ny version som vi då har antagit. Om vi uppmuntrar en person att arbeta vidare med ett manus är det för oss väldigt spännande att sedan få läsa manuset på nytt – att bearbeta en text är inte alltid lätt, det är en talang att se sin text utifrån.

Erik Titusson

Förlagschef, Lilla Piratförlaget

– Ja, det är en knepig fråga. Författare vill ofta ha ett tydligt besked och det är man skyldig att lämna. Men det finns manus som är intressanta, om än inte antagningsbara. Där vill jag som förläggare uppmuntra att arbeta vidare med texten och förhoppningsvis få möjlighet att läsa igen, fast samtidigt inte väcka allt för höga förhoppningar. Det är många faktorer som man måste tänka på innan man antar ett manus, tackar man ja till ett tackar man i samma stund nej till tusen andra. Så det är ett stort beslut. Jag lägger ner mycket tid och kraft på att läsa och fundera på manus som vi med stor sannolikhet sedan inte antar. Det är såklart påfrestande både för författare och förlag, men i den bästa av världar är det en lärorik process.

Om man är osäker på vad svaret egentligen betyder, är det då en bra idé att höra av sig och fråga?

– Absolut! Fråga om förläggaren kan tänka sig att läsa igen, efter en omarbetning. Men tänk på att förläggaren förväntar sig en riktig genomarbetning, en sån som tar tid. Det har hänt att jag fått ett ”omarbetat” manus med vändande e-post och det är inte trovärdigt.

Är det ett positivt tecken om svaret dröjer?

Annons

– Jag förstår att tiden det tar att få svar tolkas på alla möjliga vis. Men sanningen är oftast att vi har fullt upp med manus som vi redan antagit. Min lojalitet måste i första hand ligga hos de författare och manus vi redan har antagit, något som de flesta som skickar in manus förstår. Jag tror att de själva, när de väl är antagna, vill att det ska vara just så.

Hur vanligt är det att ni antar ett debutantmanus i första vändan?

– Det händer! Senast i somras antog jag en debutant efter första läsningen. Ett fantastiskt spännande manus som kommer att låta tala om sig.

Dorotea Bromberg

Förlagschef, Brombergs

– Det framgår tydligt av våra brev ifall vi vill se mera eller inte. Är det så att vi skriver att boken inte passar vår utgivning så är det ingen idé att återkomma. Är det så att vi tycker om en del men inte allt, samt att vi önskar att författaren funderar på våra synpunkter, så innebär det just detta. Välkommen åter om Du har lust att bearbeta Ditt manus. Det går inte att missförstå.

Om man ändå är osäker på vad svaret egentligen betyder, är det då en bra idé att höra av sig och fråga?

– Självklart ska man alltid fråga om man är osäker.

Är det ett positivt tecken om svaret dröjer?

– Det finns inga tecken i att svaret dröjer. Det betyder oftast, nästan alltid, att vi inte hunnit läsa. Är det så att vi gillar det vi läst och att vi vill ha mera tid på oss så tar vi kontakt med författaren och meddelar just detta. Att mer tid behövs för att vi vill vara flera som läser.

Hur vanligt är det att ni antar ett debutantmanus i första vändan?

– Det händer. Men det innebär inte att manuset inte behöver bearbetas. Det behövs i de flesta fallen. Även med de mer etablerade författarna.

Adam Dahlin

Litterär chef, Forum 

– Att skriva refuser är den värsta delen i mitt yrke. Som någon sa, man är både drömförverkligare och drömkrossare i det här yrket. Dessutom har man sällan tiden, det är inte ett brev som kommer att leda någon vart, men det är väldigt viktigt att det blir rätt. Refusen måste vara både tydlig och respektfull.Innan man skriver en så kallad uppmuntrande refus måste man fundera på om man verkligen vill ha det här manuset tillbaka, hur bra det än skrivits om. För om man uppmanar någon att återkomma efter omskrivning sitter man troligen med samma manus igen sex månader senare. Och det finns bara en sak som är värre än att refusera, nämligen att refusera ett manus en andra gång. Svaret på frågan blir att tydligheten är a och o. Det ska inte gå att missförstå vad budskapet är. Men för mig personligen kan det vara en kamp. Ibland har det hänt när jag läst mitt svar att det är så inlindat att jag inte ens själv förstår vad jag menade. Ofta låter det mer positivt än vad jag egentligen tänkte, eftersom man vill vara snäll. Då får man gå in och förtydliga.

Om man ändå är osäker på hur man ska tolka refusen, är det då en bra idé att höra av sig?

– Absolut. Det står självklart författaren fritt. Och ibland är det högst relevant, men författaren måste också vara beredd på att kanske inte få ett utförligt svar. Jag har flera gånger varit med om att man vill ha utförligare svar, eller coachande tips för hur man kan ta sig framåt. Och tyvärr har jag sällan den tiden. Jag hinner knappt med mina redan antagna författarskap om jag ska vara ärlig.

Är det ett positivt tecken om svaret dröjer?

– Det går inte att säga generellt. Vår redaktionskoordinator kan ha haft semester till exempel. Men visst, ett manus som är intressant läses av fler och då tar det längre tid. Å andra sidan, om det är ett kanonbra manus kanske man hör av sig på studs för att inte riskera att förlora det till en konkurrent.