Hur skriver man om sociala medier?

Författare som Jack Hildén, Isabella Ståhl och Johanna Frid har nyligen skördat framgångar med romaner där Instagram och Tinder spelar en stor roll. Men sociala medier i sig skapar inga bra böcker.

Erik Titusson

Förlagschef, Lilla Piratförlaget

– Sociala medier är sällan intressanta i sig, utan det är vad som skrivs eller sägs i dem. Det märks i texten om användningen av det sociala mediet driver berättelsen framåt, eller om författaren bara har förälskat sig i en form. Tänk alltså inte för mycket på sociala mediers vara eller icke vara – låt berättelsens inre logik styra.

Vad bör man se upp med om man låter sociala medier vara en viktig del i berättelsen?

– Det kan vara bra att fundera på hur man skriver – använder man exempelvis namnet på plattformen eller inte? Om det blir omständligt och fånigt att göra omskrivningar är det bättre att använda namnet. Strunta i att det blir förlegat efter ett tag. Så länge medieanvändandet känns naturligt för huvudpersonen, kommer det att kännas naturligt även för läsaren.

Lästips! Är alla romaner karaktärsdrivna? Och hur viktigt är det i så fall med unika romanfigurer som sticker ut från mängden? Vi frågade fyra förläggare vilka litterära figurer de går igång på.

Tekniken kan ge upphov till vissa berättartekniska problem, som att personer alltid är nåbara. Kan man skippa mobiler och datorer helt?

Annons

– Ett utbrett missförstånd är att unga inte tycker att en bok är trovärdig om huvudpersonerna inte googlar eller använder Snapchat stup i kvarten. Min erfarenhet är att det bara är vuxna som oroar sig över detta. Barn köper berättelsens premisser, om författaren har gjort sitt jobb. Om huvudpersonerna inte använder mobiler, så gör dom inte det – i den här boken. Det är sällan i tekniken som trovärdighetsluckor uppstår, det är i psykologin.

 

Lotta Aquilonius

Förläggare, Albert Bonniers Förlag

– Den som skriver om och för personer som är bekanta med sociala medier – det vill säga de flesta människor i dag – behöver kanske inte göra så mycket mer än att bestämma hur stort utrymme de ska ta. Antingen gör du en grej av det och använder de berättartekniska möjligheter som ges i form av språkliga missförstånd, identitetsspel, nätstalking eller vad det nu kan vara. Eller också spelar du ner det. Om alla dejtar på Tinder räcker det till exempel att skriva »dejta«, på samma sätt som det är underförstått att den som »tar en bild« använder mobilen – tekniken behöver bara nämnas om någon fotograferar med en kamera (och om just det är viktigt).

Sociala medier kan ändras fort – det finns därmed en risk att boken känns daterad lagom till utgivningen. Hur hanterar ni det?

– Den som oroar sig kan försöka hitta mer neutrala ord som »meddelande« istället för »mess« eller »snap«. Men som jag ser det är det lite som att välja mellan olika transportmedel: bil eller cykel, båt eller tåg. Om berättelsen är tillräckligt stark håller den för omläsning oavsett. Känslorna kan ju vara lika starka i ett brev från 1880, i ett fax från 1980 och i ett DM på Instagram från i morse. Och det är känslorna som räknas, mycket mer än mediet som bär fram dem.

 

Jennifer Lindström

Annons

Förläggare, Norstedts

Lästips! Det sista du vill är att dina romanpersoner tråkar ut läsaren. Så vilka misstag bör du undvika? Vi frågade förläggarna.

– Det kan säga mycket om en karaktär vilken plattform hen använder sig av: ålder, social ställning … Gör research och utgå inte bara ifrån de plattformar du själv känner till. Det går också att lägga in meddelanden i inlagan så att de »poppar upp« på samma sätt som i verkligheten – ett grepp man ser mer och mer i TV-serier. Men tänk på vilket språk och vilka uttryck karaktärerna använder. Läsare är känsliga för tonen. Motstå frestelsen att skriva för kompletta meningar i SMS, till exempel.

Hur gör man för att boken inte ska kännas daterad när den kommer ut?

– Är det viktigt att boken inte ska vara färgad av en viss tid bör man undvika specifika plattformar. Men en bok är ju heller inte helt färdig innan den går till tryck – skulle något drastiskt ha ändrats finns det tid att justera detta.

Vad bör man se upp med om man låter sociala medier vara en stor del av en bok?

– Att inte bli för kär i greppet i sig. Grundhistorien är viktigast! Tänk också på att lika oinspirerat som ett Facebookflöde kan vara i verkligheten, kan det bli även i romanform. Det är viktigt att materialet är innehållsbärande. Om boken ska bli ljudbok kan man också behöva justera manuset, eftersom det lätt blir förvirrat med en massa inklippta meddelanden.

 

Kristoffer Lind

Förläggare, Lind & Co

– Ett bra råd är att inte ställa sig frågan »hur integrerar jag sociala medier i min berättelse?«, eftersom en sådan utgångspunkt lätt kan leda till konstruerade texter. Berättelse, handling och hantverk måste vara överordnade enskilda idéer.

Finns det en risk att boken känns daterad lagom till utgivningen?

– Riktigt så fort går det kanske inte – förändringarna tar ju ofta ett par år på sig. Det viktigaste är nog att man skriver om medier man själv använder, så att man beskriver dem på ett trovärdigt sätt och använder rätt terminologi. Det är inte ovanligt att äldre författare vill visa att de hänger med och skriver in medier de själva inte använder. Det märks direkt, även om själva medierna kanske inte är daterade.

Vad ska man akta sig för om sociala medier är en stor faktor i berättelsen?

– De ska inte stanna upp dramaturgin – det får inte bli för tekniskt eller enformigt. Om man skriver för ljud är det också värt att tänka på att det kan vara svårt att läsa in exempelvis långa SMS- eller chattkonversationer.

Lästips! Att skriva för ljud är att överrösta lokaltrafikens brus och vara sällskap vid diskhon. Är du redo för ljudboksboomen?

Vad kan sociala medier, använda på rätt sätt, tillföra ett manus?

– Utöver att de, precis som alla företeelser i vår samtid, speglar vår tid kan de även vara berättartekniskt effektiva.