Hur mycket förändras manuset hos er?

Glädjen över antagningsbeskedet följs ibland av en kalldusch, när författaren inser att en omfattande redigering återstår. Hur mycket petande från redaktörer och förläggare ska du räkna med?

Karin Linge Nordh

Förläggare, Forum

– Ibland handlar det om stora förändringar vad gäller struktur, karaktärsutveckling och dramaturgi, i andra fall har författaren redan hittat rätt i historien och då räcker det med en putsning av språket. Men självklart genomgår manuset i de allra flesta fall en utveckling. Annars skulle vi på förlagen inte ha något
existensberättigande.

Har det hänt att ni fått ett manus där ni inte behövt ändra någonting?

– Nej, det har aldrig hänt under mina tjugofem år på förlag.

Och omvänt, finns det något manus som redigerats till oigenkännlighet?

Annons

– Oftast handlar det inte om att manuset förändras i grunden, snarare att vi kan se författarens styrkor och efterfråga mer av sådant som redan är bra. Ett exempel är Ninni Schulmans Vår egen lilla hemlighet. Den var fantastiskt bra redan i första utkastet, men både jag och redaktören saknade den drabbade huvudpersonens egen röst och bad Ninni skriva till scener ur hennes perspektiv. Det lyfte boken ytterligare ett snäpp.

Händer det att det blir låsta diskussioner?

– Ja, det kan hända att man har olika åsikter och svårt att enas, även om det är väldigt sällan. Som förläggare måste man framföra sina åsikter med stor ödmjukhet och lyhördhet. Författaren har ju slitit med sitt manus under väldigt lång tid och är oftast nöjd med den version som lämnats in. Självklart är det då smärtsamt att få höra att det finns brister. Men det handlar om ett givande och tagande, och författaren har alltid sista ordet.

 

Dorotea Bromberg

Förlagschef, Brombergs

– Det är omöjligt att svara generellt på hur mycket ett manus förändras efter att det blivit antaget. Det beror helt på vad det är för manus och hur erfaren författaren är, samt om det fack- eller skön­litteratur. Även de mest erfarna skönlitterära författarna behöver ha en dialog med förläggaren och ­redaktören i olika stadier av produktionen. Vi diskuterar upplägget, historien, språket, ­dramaturgin i berättelsen.

Har det hänt att ni fått ett manus som varit helt färdigt? 

– Det skulle jag inte säga, men det finns manus som behöver ytterst få ändringar. Och det finns manus som skrivs om i grunden, alltid i ­dialog med författaren.

Annons

Och debutanterna – brukar de vara beredda på hur mycket arbete som faktiskt återstår när deras bok blivit antagen? 

– Nej, oftast är det svårt att förstå att processen är så omfattande och så tidskrävande. Men de flesta författare är väldigt tacksamma för den omsorg vi lägger ner på texten.

Händer det att det uppstår konflikter mellan författare och redaktör? 

– Det handlar alltid om att vara konstruktiv och arbeta tillsammans för bästa möjliga resultat. Det brukar fungera fint.

 

Peter Karlsson

Förläggare, Norstedts

– Det finns enstaka manus där det bara handlar om att hitta några få stavfel. Och så finns ett fåtal där vi föreslår att texten struktureras om rejält. Men det är ytterligheter, de flesta manus ligger någonstans mitt emellan. Vad som sedan förändras i texten varierar väldigt utifrån genre, om det är skönlitteratur eller sakprosa, lyrik eller krim. Men hur mycket? Mja, även en riktigt bra text kan behöva puts från redaktören på var tredje rad.

Brukar era debutanter vara förberedda på hur mycket jobb som faktiskt återstår efter antagningsbeskedet?

– De flesta är väl inte det. Ofta kommer chocken först efter redaktörens genomgång, då vartenda ord och skiljetecken grundligt granskats; tidslinjer ska gå ihop, fakta ska vara om inte korrekta så i alla fall trovärdiga, klyschor ska rensas och så vidare. Men även en rutinerad skribent, säg en journalist, som ger sig på en ny genre och siktar på ett annat omfång än hen vanligen arbetar med kan ibland häpna över hur mycket som behöver göras.

Blir det ibland dålig stämning mellan författare och redaktör?

– Nej! Visst har alla sina käpphästar eller darlings, men samarbetet är väldigt inriktat på lösningar och att boken ska bli så bra som möjligt. Redaktören och författaren är i samma lag.

 

Helena Ljungström

Förläggare, Albert Bonniers

– Skönlitterära manus antas av en förläggare i samråd med författaren. Då behöver manuset inte vara helt färdigt, men förläggare och författare är medvetna om att manuset kommer att bearbetas ytterligare, av både författare och därefter av författaren i samarbete med förlaget. Det är viktigt att poängtera att när det gäller skönlitteratur så gör förlaget inga ändringar i manus utan författarens godkännande.

Har det hänt att ni fått ett manus där ni inte behövt ändra någonting?

– Nej. Även om det finns författare som lämnar mycket färdiga manus så finns det alltid något att diskutera och gå igenom tillsammans.

Är det några av era författare som är extra känsliga?

– Vårt arbete handlar i hög grad om att vi på förlaget har en god och lyhörd relation till författaren. Naturligtvis uppstår det tillfällen när vi och författaren inte tycker likadant kring ett manus. Men att författare har personlig och konstnärlig integritet känns inte konstigt.

Händer det att det blir dålig stämning under arbetet med ett manus?

– Visst har det hänt. Fördelen med att vara på ett större förlag är att det finns fler redaktörer och vi lätt kan byta redaktör för en bok, ifall det av någon anledning behövs.