Förläggarna svarar: Vad har hänt om tio år?

I höst firar Skriva tioårsjubileum. Mycket har hänt i ­bokbranschen under den tiden. Vi bad förläggarna att blicka lika långt in i framtiden.

Kristoffer Lind, Förlagschef, Lind & Co

– Formatförskjutningen, att folk lyssnar istället för att de läser, och kanalförskjutningen, att folk handlar på nätet i stället för i bokhandeln, är de stora förändringarna under de senaste tio åren – men de har i liten utsträckning förändrat förläggarrollen, om man inte specifikt jobbar som ljudboksförläggare. Momenten och utmaningarna är desamma. Så tror jag att det kommer att vara även tio år fram i tiden.

Hur ser författarens roll ut 2031?

– Det är möjligt att författarrollen blir mer mångfacetterad. Det kommer, precis som i dag, att finnas ett fåtal celebriteter som likt Läckberg kan sätta sitt namn på lite vad som helst, men de flesta är ändå ganska bundna till sitt format. Det är svårare än man tror att anpassa sin berättelse till ett nytt format.

– Vad gäller synligheten har nog digitaliseringen gjort det mindre viktigt att författaren är känd i offentligheten.

Hur förhåller man sig till alla olika format? Ser du nya lösningar framför dig?

Annons

– Samtidigt som det finns många format är det inte fler än för 20–30 år sedan – ljudboken och e-boken har vi haft länge. Och samtidigt som de digitala formaten kan användas på nya sätt, och delvis ställa nya krav på hur man skriver, tror jag att vi tenderar att överbetona formatets betydelse. Nästan alla författare som i dag är stora i streamingtjänsterna slog igenom när de digitala intäkterna var en liten rännil, och deras sätt att skriva har bara förändrats marginellt.

 

Lisa Lindberg, Förläggare, Norstedts

– Jag tror, trots alla de förändringar som skett de senaste tio åren och de förmodade framtida förändringarna, att mitt arbete som förläggare kommer att förbli sig ganska likt. Åtminstone det centrala, som handlar om att läsa och att leda författare genom utgivningsprocessen. Om detta kommer att ske på distans, via nya program, på andra plattformar, låt så vara. 

Vissa spår att författandet kommer att bli mer av ett teamarbete – som musiken, där filer skickas runt jorden mellan musiker, producenter och så vidare. Vad tror du?

– Det är möjligt, men jag tror att många författare är alldeles för mycket ensamseglare för att klara av den sortens grupparbete.

Hur kommer författarens roll att se ut 2031?

– Låt oss hoppas att vi kommit över den här ganska besvärliga eran när författaren ska synas så förfärligt mycket, där författaren ska sälja kanske till och med mer än själva boken. Låt oss hoppas att texten, berättelsen, får stå i centrum. Och texterna och berättelserna kommer att behöva samma slags fantasi, möda och omsorg som alltid.

Annons

Kommer utgivningen att öka eller minska?

– Öka.

Den svenska utgivningen har blivit allt mer dominerande – kommer det att fortsätta?

– Tyvärr tror jag att översättningarna blir ännu färre.

 

Maria Nilsson, Förläggare Illustrerad fakta, Natur & Kultur

– Jag hoppas att man som förläggare publicerar och distribuerar böcker för hela världen samtidigt och på flera olika språk. Att man som svenskt förlag äger hela marknaden, istället för att som nu först göra en bok enbart för svenska marknaden och sedan hoppas på att den säljs in via agenter och utländska förlag. Jag tror att det tankesättet passar vår utgivning, som är mycket smal för Sverige men med globala intresseströmningar – till exempel ämnen som indigo, läderarbete, ramen och kimchi.

Hur ser fackboksförfattarens roll ut 2031?

– På samma sätt som vi är diversearbetare inom förlagsvärlden – vi står för ströförsäljning av böcker, kör säljpresentationer och testlagar ångkokta dim sum – är det en naturlig utveckling att författaren engagerar sig i alla delar. I första hand de direkt relaterade, som att snacka om sitt ämne i alla möjliga kanaler, men också genom att till exempel tillhandahålla månadsprenumerationer av torkad lokalt plockad tång eller erbjuda onlinehjälp vid knepiga snickerimoment.

Den svenska utgivningen har blivit allt mer dominerande – kommer det att fortsätta?

– Definitivt! Det är mycket roligare att vara med och driva utvecklingen av både innehåll och utseende på böckerna än att »bara« köpa in och översätta från utlandet. Målsättningen är att utlandet ska köpa in och inspireras av våra böcker.

 

Hans-Olov Öberg, Förlagschef, Southside Stories

– Jag har drivit förlag i 20 år nu och grunden ser ut precis som när vi startade. Rollen i sig förändras inte över tid, lika lite som att brandmän inte slutar att släcka bränder. Men formerna kommer att ändras – sättet att komma i kontakt med historier, och att publicera dem. 

Hur ser författarens roll ut 2031?

– Människor har alltid varit berättare och det kommer vi att förbli, oavsett om det är lägerelden, det tryckta ordet eller strömmade böcker. Och precis som i dag kommer några läsare att hitta sina favorittexter trots att författaren inte är synlig, och andra bara därför att författaren är det. 

Hur förhåller man sig till alla de format som finns?

– Jag tror på det goda experimenterandet! Man måste prova allt för att se vad som biter, vad som passar författaren och vad som passar förlaget. Vi började redan 2004 att laborera med mininoveller via SMS-prenumeration. Det sög ju, men vi hade inte inte kunnat testa.  

Kommer den svenska utgivningen att fortsätta dominera?

– Det går i vågor. Det rimliga vore ju att rikets multikulturella bas drev en större mångfald även på berättelsefronten, men det kan ju även gälla vilket språk någonting är översatt ifrån. Det snabba konsumerandet av enklare, rakare berättelser på svenska är här för att stanna och växa vidare, men det finns också många argument för att erbjuda läsare välskriven litteratur i översättning.

Rekommenderas för dig

Artikeln publicerades i Skriva #5 2021 (18 oktober 2021) och är skriven av .