Jag har funderat mycket på något jag läste i förra numret av Skriva: Hur vet man om det är värt det, allt man investerar i den här drömmen? Inte förrän man har provat, är svaret. Men att skriva en bok är ju inte som att hoppa bungyjump. Nej, min bok (om det nu är en bok) kommer ju att ta flera år, eller ett helt liv känns det som ibland. Långa perioder hinner eller orkar jag inte skriva någonting alls och har dåligt samvete för att jag inte tar tag i det och prioriterar det framför enklare nöjen. Jag inbillar mig ju fortfarande att det kanske är det viktigaste i livet (men är det bara en fix idé???). Det kan bli en väldigt stark stress ibland som gör att jag knappt kan njuta av att vara ledig, jag borde ju skriva! Och inte ens när jag väl skriver och hittar flowet så kan jag vara säker på att det blir något eller om jag är helt ute och cyklar. Så om man nu måste prova innan man vet, när vet man i så fall att man har provat klart och det är dags att ge upp? Har ni någon gång rekommenderat någon att inte skriva?
/Ylva
Till en av våra skrivkurser kom en dam. Hon var journalist, alltså en redan driven skrivare. Så övade och övade vi på litterär gestaltning, vilket är väsensskilt från det journalistiska skrivandet. När kursen var slut konstaterade damen att det skönlitterära skrivandet nog inte var hennes melodi. Hon hade inte anat att det kunde vara så svårt, kräva sådan disciplin, och tid. Så bra, sa vi, att du kom på det, och önskade henne lycka till. Så nej, skrivdrömmen passar inte alla, även om den är stark för många. Helt ärligt så har vi faktiskt aldrig avrått någon från att sluta. Om skrivpriset är värt det kan bara avgöras individuellt. Men det går såklart att ompröva drömmar. Du kanske inte måste sluta skriva helt även om du inte fortsätter att skriva skönlitterärt? Alla som sjunger blir inte soloartister. Det går att sjunga i både kör och i duschen. Kanske kan du hitta ett annat sätt att skriva än det du tänkt dig? Damen på vår kurs slutade ju inte med skrivandet bara för att hon inte valde romanens väg. Så om du har talang, varför då sluta helt? En annan väg att gå är att göra ett långt uppehåll, kanske det minskar din stress? Du skulle också kunna pröva att sluta helt och se vad som händer. I bästa fall får du förnyad och oväntad lust. Det kan ju också vara så att du verkligen blir lättad och kommer på att det inte är värt det. Testa!
Tidsbegränsat erbjudande
Du behöver vara medlem för att läsa vidare. Just nu: 0 kr första månaden för digitala Skriva!
Har du redan ett konto? Logga in här.
- Mer:
- Mats och Susanna
