Du har nyligen kommit ut med andra boken i en självbiografisk trilogi där du utforskar minne och glömska. Varför det temat?

– Det började för många år sedan när jag och min då nästan 90-årige pappa [Ingmar Bergman] skulle skriva om åldrandet. Vi pratade och planerade så länge att glömskan hann erövra mycket av hans hjärna – ibland visste jag inte ens om han kom ihåg mig. Då fick vi uppfinna ett nytt språk för våra möten. Det blev ett fruktbart utforskande, som tydliggjorde att de berättelser som utgör våra liv består av både glömska och minne. Långt efter hans död fortsatte jag arbetet och skrev De oroliga, den första boken i trilogin. 

Det har gått sju år sedan De oroliga kom ut. Hur var skrivprocessen med din nya Flicka, 1983?

Artikeln publicerades ursprungligen Publicerad 28 november 2022. och är skriven av Sara Hammarkrantz.

• Mer:
• Intervju
• Biografi
• Självbiografi & Memoar

Rekommenderas för dig

Skriva självbiografi – tio viktiga råd på vägen

Har du en stor livsberättelse? Sugen på att skriva en självbiografi. Då ska du läsa det här!

Läs vidare

• Biografin – livet som berättelse
• Pär Säthil om knep för kreativa
• Atefeh Sebdani: »För första gången som vuxen har jag gråtit över mig själv«
• Klaus Stein: »Min önskan är att den ska slå ett slag för demokratin«
• Freddot Carlsson Andersson: »Jag ville absolut inte skriva om mig själv«