»Jag hade hemskt gärna fortsatt med det här«

En allvarlig sjukdom har satt stopp för Karin Alvtegens författande. Men samarbetet med sonen Albin förlängde karriären med tre böcker – och gav mor och son en starkare relation än någonsin.

Var kom idén om att skriva ihop med Albin ifrån?

– 2015 hade jag varit sjuk i ME, myalgisk encefalomyelit, i runt två år. Det är en neurologisk sjukdom som påverkar alla system i kroppen – till exempel förmågan att koncentrera sig längre stunder. Dorotea, min förläggare, såg min totala frustration över att inte kunna skriva längre. Hon kläckte då idén att jag och Albin skulle skriva något ihop. Till en början var han inte särskilt tänd på att skriva med sin mamma. Men så småningom förstod han att det var en ganska bra sak att göra. Vi spånade när han kom hem över julen och hittade på första boken på ett bräde.

Hur delade ni upp arbetet?

– Albin skrev ihop ett synopsis utifrån det vi pratat om, och började sedan skriva. Han har en otrolig fantasi, han är som en bottenlös skattkista när det gäller idéer – och har otroligt mycket kunskap när det gäller fantasy. Sedan har jag redigerat och bearbetat, och ibland fördjupat psykologiskt. Jag har ju erfarenhet av att bygga en berättelse; själva strukturen och gestaltningen. Men jag tror inte att någon av oss trodde att vi kunde samarbeta på det här sättet.

Fortsätt läsa
– gratis i en månad!

Därefter 49:-/månad.

Testa nu

Har du redan ett konto? Logga in här.

Publicerad 2019-04-1 och uppdaterad 2019-08-23 Artikeln är skriven av .

Rekommenderas för dig

Läs vidare