Hur kan en annan författare ge skjuts åt det egna skrivandet?

För oss började allting med att vi startade en bokcirkel. Idén fick vi efter att Kerstin Thorvall gått bort 2010. Vi var ett gäng kvinnor som brukade träffas på restaurang och prata och nu bestämde vi oss för att starta en bokklubb i hennes namn. Vi började med böcker hon skrivit, men efter hand läste vi även andra författare. Oavsett bokval så fortsatte dock diskussionerna i ”Kerstins anda” – raka, öppenhjärtiga och utan tabun. Även om vi egentligen inte pratade så mycket om just Kerstin så märkte vi att hon påverkade oss och sättet vi samtalade på.

En kväll blev jag kvar hemma hos Estrid Bengtsdotter, och vi började prata om att vi i bokklubben borde skriva någonting själva om allt det som kommit upp under våra träffar. Som en slags övergripande etikett på alla de spretiga ämnen vi berört fanns detta att vara kvinna i det som brukar kallas medelåldern. Berättelserna om att vara ung, att få barn och så vidare, de finns redan. Vi ville berätta om det som händer sedan. Om när barnen blir stora, kroppen förändras, passionen drabbar dig mitt i livet, sådana saker.

Till en början så bollade vi lösa förslag på ämnen med de medverkande. De flesta som är med är vana skribenter, men ett fåtal har aldrig skrivit på det här sättet tidigare. Oavsett bakgrund så var det ingen som lät sig styras av det vi föreslog. Istället fick vi låta alla välja ämne helt fritt. Annars hade det inte blivit bokklubbens bok.