Det är konflikterna i människornas samspel som intresserar Helena Thorfinn, och det gestaltas bäst i dialogen, menar hon.

»Dialogen måste vara laddad«

Fattiga utsatta flickor i Bangladesh ställs mot privilegierad ­västerländsk medelklass i Helena Thorfinns roman Den som går på tigerstigar. Nyckeln till romanpersonerna hittar hon i deras sätt att tala.

Hur kom de här karaktärerna till dig?

– De har vuxit fram ur min verklighet. Karaktärerna Mina och Nazrin, till exempel, är unga kvinnor som jag tycker att jag träffat många, många gånger. När jag bodde i Bangladesh levde jag under långa perioder i byarna på landsbygden och där lärde jag känna de här flickorna. Jag hade förmånen att kunna sitta ner och prata med dem i flera timmar: om mens, kärlek, våld i hemmet, deras pappor. På det viset har jag gjort en väldigt noggrann ­research och ställt många frågor. Även svåra frågor. »Hur känns det när någon spottar på dig? Vad gör du då? Och vad tänker du?« Jag vet hur de här flickorna talar, hur de agerar, vilken sorts miljö de lever i. Eftersom jag är antropolog och har ett antropologiskt förhållningssätt till det jag skriver, skannar jag verkligheten på ett sätt som andra författare kanske inte gör.

Hur gör du för att sedan fånga detta i själva gestaltningen?


Vi beklagar, men du har gått in i väggen. Dessbättre är det bara en betalvägg.

Merparten av vårt material är öppet bara för våra prenumeranter (som gör det möjligt för oss att existera). Nu hoppas vi på dig också!

Som prenumerant får du:

  • Sveriges mest prisbelönta magasin i brevlådan varannan månad.
  • Fri tillgång till alla nummer digitalt samt färska artiklar som bara publiceras på hemsidan.
  • Fri bindningstid.

Dessutom får du rabatt i vår webbshop och inbjudningar till releasekvällar samt förhandsvisningar av både film och teater.

Klart jag ska bli prenumerant!

Fakturaprenumerant?

Klicka här för att aktivera ditt konto

För dig som redan är prenumerant är det bara att logga in och botanisera i vårt digitala arkiv.

Glömt lösenord?


Rekommenderas för dig

Artikeln publicerades i Skriva #3 2017 (03 april 2017) och är skriven av .