Foto: Richard Ryan

»Ju större vändning, desto mer sparsmakad kan man vara i språket«

Maria Ernestams romaner präglas av planteringar, cliffhangers och vändningar. Enligt Maria handlar det om god planering och känsla för detaljer och stil. Här delar hon med sig av sina erfarenheter.

Redan första raden i dina böcker kan vara något av en cliffhanger. Hur viktig är inledningsmeningen?

– Den är oerhört viktig, varje bok är ju en egen värld och första raden ska vara dörren in till den världen, steget in i Narnias garderob. Läsaren ska inte behöva tveka över att korsa tröskeln, det ska vara så lockande att man går vidare.

Hur kommer dina berättelser till?

Gör en egen vändning

Författarens hantverk bygger oftast på förväntan som kan uppfyllas (inte så spännande), uppfyllas med råge (spännande) eller kullkastas.
Det sistnämnda blir en vändning och kräver att berättarlogiken håller. Ett vanligt nybörjarfel är att vilja överraska till varje pris, men du vill ha en läsare som tänker ”aha”, ”ha ha”, ”aaah” eller ”amen”, inte ”vad fan”. Här är några olika typer av vändningar att träna på:

1. Använd planteringar, ledtrådar och föraningar om vad som ska hända. Kullkasta eller överträffa förväntningarna.

2. Låt en person visa sig vara en annan, eller ha andra egenskaper än förväntat. Knepet kan även användas på ett föremål, eller en känsla.

Annons

3. Lägg till ny information som förändrar hela berättelsen, samtidigt som logiken stämmer när man ser tillbaka på berättelsen.

4. Lögner, missförstånd och dubbelspel ger en utmärkt grogrund för vändningar, som kan levereras i form av ett avslöjande.

5. Använd lyckans hjul: låt en karaktär lyckas för att så småningom kraschlanda, eller tvärtom.

– Utgångspunkten kan vara tankar kring något jag sett eller hört, ett samtal, en film eller en artikel. En ny historia börjar ofta när två sådana tankar krockar med varandra.

Vad vill du ge dina läsare?

– Jag vill att läsaren ska lägga ifrån sig boken och fundera vidare; var det här gott eller ont, hände det eller inte? Det är spännande att vrida och vända på begreppet verklighet: vad som egentligen är den riktiga världen. Man ska få ett lite mer spännande perspektiv även på den vanliga verkligheten där vi hämtar och lämnar barn, handlar på Konsum och så vidare.

Hur vill du att läsaren ska uppleva dina böcker?

– Jag vill gära att de ska få en upplevelse av att ha varit i en annan värld, där de ätit annan mat, känt andra dofter, varit andra människor och tänkt andra tankar. Att de börjar vrida och vända på det som de trodde var rätt och riktigt och sant. Läsandet är ju en av få möjligheter vi har att leva andra liv än våra egna.

Vad är viktigt att tänka på som författare för att skapa en tillfredsställande vändning?

Annons

– Allt måste stämma om det ska bli trovärdigt. Det får inte finnas några faktafel när man beskriver en rosenbuske eller interiören i ett hus. Om det finns detaljer som skaver så köper man inte heller de otroliga inslagen. Man måste skapa den här pålitliga omgivningen, för om allt annat stämmer, då manipuleras vi till att tro att också det otroliga stämmer. Jag är ju journalist i grunden och vet hur man sänker trovärdigheten om det finns fel, så jag är extremt noga med faktakoll. Det kan vara allt från vilka växter det finns längs en stig till hur ambulanspersonalen beter sig. Man måste också kunna identifiera sig med karaktärerna. De får inte bara vara några man tittar på utifrån utan man måste känna för dem hur de än förvandlas, tycka något om dem och känna förståelse.

Något mer man ska tänka på?

– Ja, att jobba med språket. Ju större vändning, desto mer sparsmakad kan man vara i språket. Undvik utropstecken, flera adjektiv och andra utsmyckningar. Man måste också skriva om vändpunkterna som om det vore helt logiskt. Det får inte verka som om författaren är förvånad.