TvTropes – din nya verktygslåda på nätet

De flesta författare är överens om att det är genom att studera andras verk som du lär dig de verktyg du behöver för att förverkliga din egen berättelse. Det kan låta torrt och tekniskt, men behöver inte alls vara det. Skriva har surfat in på sajten TvTropes, och hittat det nya skrivarknarket.

Sidans slogan är lika enkel som den är sann: ”TvTropes will ruin your life”. Den gör det på två sätt:

För det första är sidan en absolut guldgruva för den som är intresserad av de mer tekniska aspekterna av berättande. En trop är egentligen detsamma som ett berättartekniskt hjälpmedel och för varje trop finns här en lista med exempel från olika konstnärliga verk där den används. Dessa verk har i sin tur egna sidor med en förteckning över alla troper i just det verket. På varje sida om respektive trop återfinns länkar till angränsande troper. Ad infinitum.

Vad är en trop?

En trop är detsamma som ett berättartekniskt hjälpmedel. Ursprungligen åsyftade man då de klassiska retoriska stilgreppen för att skapa språkliga bilder: Metafor, ironi, synekdoke och metonymi. Filosofen Friedrich Nietzsche såg på troperna som en av det mänskliga språkets allra viktigaste komponenter. I TvTropes underbara värld har begreppet utvidgats till att omfamna hantverkets alla berättartekniska medel.

För det andra är sidan lika beroendeframkallande som de allra bästa datorspelen. Likt spelutvecklarna har TvTropes ett tilltal som får en att tappa uppfattningen om tid och rum. ”Om du inte har tio sidor öppna inom en handfull minuter, så har du ingen själ”, som någon skrev.

För hobbyförfattaren med stora drömmar och en uppriktig ambitionsnivå är det en fantastisk möjlighet till förkovran. Du lär dig ovärderliga knep samtidigt som du blir genuint underhållen.

Lästips! Författaren Mats Söderlund visar hur du kan dra nytta av dramaturgiska verktyg och hur du konstruerar plotten.

Så om du inte redan fastnat – här är några snabba inkörsportar till ett svårartat beroende:

Annons

 

1. Orientering

I TvTropes värld är ingen aspekt av skrivkonsten för trivial. Allt från till synes obetydliga dialogtroper, vidare över klassiska spänningstricks som Nothing is scarier till mer övergripande dramaturgiska strukturer, som Joseph Campbells The hero’s journey, behandlas lika omsorgsfullt. 

 Ett tips är att du efter att ha läst eller sett något går in på TvTropes och granskar vad som är skrivet om verket. Vilka troper innehåller boken eller filmen? Hur används de? Saknas något? När du sedan läser om boken eller ser om filmen kan du ha dess TvTropes-sida framme parallellt och försöka se hur de olika troperna används och samspelar med varandra.

Exempel:

Nothing is scarier: Ett klassiskt skräckfilmsknep som går ut på att inte visa monstret. Inget monster kan tävla med de hemskheter vi själva målar upp i vårt inre. Se första Alien-filmen eller läs Cormac McCarthys Blodets Meridian.

The Hero’s Journey: En cirkulär, dramatisk struktur som återfinns i nästan alla västerländska hjältesagor.

Always save the girl: Man ska alltid rädda kvinnor och barn först. Här kan författaren avslöja olika personers karaktärer genom att till exempel låta dem rädda kvinnan eller själva ta platsen i livbåten.

Cursed with awesome/Blessed with suck: En vampyr är övernaturligt stark och odödlig, men kan inte vistas i dagsljus. Ett annat klassiskt exempel är Kung Midas. Allt han vidrörde förvandlades till guld. Viss matsmältningsproblematik uppstod.

2. Lista genretypiska troper

Gör sedan en lista över dina favorittroper som du tror passar in i ditt eget skrivande. Vilka av dina favoritberättelser använder dem? Vad är det i författarens användande av troperna som gör att de inte blir slitna klichéer utan något som skapar framåtrörelse i texten eller djupaste känslosvall i ditt hjärta? Förhoppningsvis kan det hjälpa dig att ge dramaturgisk skärpa till dina egna texter. Det är också ett bra sätt att få syn på olika genrers särart.

Annons

3. Den tropfulla leken

En romantisk komedi har alltid en third act misunderstanding, en deckare har alltid någon form av reveal och en vampyr lider alltid av Cursed by awesome/blessed with suck. Vill du lära dig att ge dina läsare gåshud räcker det dock inte bara med att strössla ut troper och vänta in läsarnas reaktioner. Ta skrivleken på allvar och utgå från den gamla grundsatsen om att du måste känna till reglerna innan du kan bryta mot dem. Skrivande handlar om både igenkänning och överraskning.

Lästips! Så här kan du fånga karaktärernas innersta längtan och göra den till berättelsens motor.

Exempel:

Wham episode: Ett begrepp från tv-världen där något chockerar genom att skapa en omvälvande vändpunkt i berättelsen. George RR Martin har stått för en av historiens kanske starkaste Wham episodes i det som kommit att kallas ’The red wedding’ från sin bokserie Sagan om is och eld.

Hope spot: Exakt vad det låter som. I den mörkaste av stunder ser vi ljuset i tunneln. Se den sydkoreanska filmen The Chaser för en synnerligen elakartad variant av denna trop.

Third act misunderstanding: Ida och Jonas har blivit kära i varandra. Men vänta en sekund. Det uppdagas att Jonas fått i uppdrag av sina kompisar att lura Ida att han är kär i henne. Ida flyr både förbannad och besviken. Hur ska de kära lösa detta?

The reveal: Ett avslöjande av något slag. Här får vi ofta veta vem mördaren är.

4. Hantverkets diskreta charm

De bästa författarna är djupt medvetna om berättandets alla konventioner, även de som hellre framstår som gudomligt inspirerade konstnärer än som trop-staplande yrkesutövare. Utan troper har du ingen konflikt och då blir det inte mycket till bok.

Samtidigt beror en boks förmåga att fånga läsaren mycket på författarens förmåga att manipulera troperna och fylla dem med nytt liv. En bra berättelse består alltid av mer än yrkesknep och utan tvivel är troperna meningslösa om du inte kopplar dem till antingen de livserfarenheter som ligger dig närmast om hjärtat eller till din särpräglade förmåga att få ned fantasier på papper. Knep och konst utesluter inte varandra.

5. Undvik drunkningsdöden

I kultboken Liftarens guide till galaxen återfinns världens mest sinnrikt konstruerade tortyrredskap: Vidgade Vyer Vortex. När man kliver in i denna apparat får man se sin egen storlek i förhållande till universums oändlighet, och blir som en direkt konsekvens galen av insikten om sin egen obetydlighet. Så är det att navigera på TvTropes – det tar aldrig slut. Ständigt lurar ens trop-examen runt hörnet.

Det är med andra ord som med allt hungrigt läsande och lärande: ”Ju mer jag läser, desto mer har jag också oläst”, som Torgny Lindgren träffande uttryckt det. Men låt inte det hejda dig – acceptera att du får ta en portion i taget. Vem har förresten sagt att det skulle vara enkelt att lära sig något av värde?

 

Exempel på troper i filmen The Dark Knight (2008)

I filmen The Dark Knight, har Jokern tagit både Harvey Dent och Rachel Dawes till fånga. Det är en scen som har föregåtts av planteringar och som får konsekvenser för resten av filmen. TvTropes kallar det för en riktig wham episode.

Batman väljer att rädda Rachel och krattar i och med det mattan för tropen always save the girl. Polisen får göra sitt bästa för att hinna till Harvey. Genom att vrida denna trop ett varv extra lyckas manusförfattarna skapa en förtätad stämning som förändrar filmens ton till det mörkare. Så här går de till väga:

I dialogen som sker mellan Harvey och Rachel får vi veta att Batman kommer att rädda Rachel. Harvey verkar förlika sig med sitt öde. På så sätt tänker vi som publik likadant. Kvinnor och barn är de som först får plats i livbåtarna. För oss är det ok om mannen dör i den här situationen, men strax innan bomben ska till att detonera skriker Harvey av ilska då han ser Batman dyka upp. Jokern har nämligen medvetet bytt Harveys och Rachels adresser och Batman har således hamnat på fel ställe. Med ens inser vi att det nu är Rachel som är i fara. Rachel hör Harvey skrika till Batman: ”Varför har du kommit till mig?”. Hon säger sedan att någon kommer att rädda henne, det finns fortfarande hopp, kanske anländer polisen i tid, men innan hon hinner avsluta meningen exploderar hela våningen och Rachel dör.

Lästips! Lär du dig behärska tempot och den dramaturgiska bågen så kommer du att kunna lösa nästan alla andra problem som dyker upp i din berättelse.

Det där lilla extra på slutet vrider om våra invanda föreställningar och på så sätt leder scenen till en än mer avgrundsdjup förlust både för huvudpersonerna och för biopubliken. Här har vi en berättelse där vem som helst kan dö. Det är virtuost berättande. Är det en hädelse att också kalla det noga kalkylerat?

Rekommenderas för dig