Dags att skriva ljudbok? Så skriver du en berättelse som tål att lyssnas på!

Ljudböckerna sprider sig i rekordfart och allt fler författare vill skriva ljudbok. ­Utvecklingen ger nya möjligheter för författarna – men kräver också nya handgrepp. Vi bjuder på de bästa råden för dig som vill skriva ljudbok.

Sugen på att skriva ljudbok? Då är du något på spåren. Ljudbokslyssnandet är i dag så utbrett att det är lätt att glömma vilken anmärkningsvärd statusresa den inlästa litteraturen gjort de senaste åren.

Länge betraktades lyssnandet framför allt som ett hjälpmedel för synskadade. Inläsarna var inte sällan skådespelare som på grund av scenskräck eller andra problem inte längre kunde försörja sig på teater- och filmuppdrag.

Men när apptelefonerna landade i våra fickor upptäckte alltfler ljudböckernas förtjänster. Med prenumerationstjänster som Storytel, Nextory och Bookbeat tiofaldigades såväl lyssning som utbud på bara några år. När Storytel 2016 köpte Norstedts – Sveriges äldsta och näst största förlag – gav det en tydlig signal om ljudbokens nya ställning på marknaden.

I dag har alla svenska förlag med kommersiella ambitioner en egen ljudboksutgivning. Flera av dem anlitar till och med författare för att skriva direkt för ljud.

De senaste branschsiffrorna visar att 46 procent av landets betalda böcker är digitala – varav de allra flesta är ljudböcker. Inom skönlitteratur är ljudböckerna ännu starkare.

Lästips! 14 snabba tips för dig som skriver för ljud.

Utvecklingen har naturligtvis även påverkat författarnas villkor. Streamingtjänsternas prenumeranter är till exempel mer benägna än traditionella bokköpare att prova nya författarskap. Här finns alltså möjligheter för debutanter.

Annons

Vad ska man då tänka på när om man vill skriva ljudbok? Nedan delar en rad experter med sig av sina erfarenheter. Några råd är gångbara för alla som skriver, oavsett format, men särskilt viktiga för dig som skriver för ljud, eftersom ljudböcker skoningslöst avslöjar språkliga klumpigheter. Upprepningar, syftningsfel och andra språkliga missar smärtar helt enkelt mer i öronen än när de presenteras i tryckt form.

 

1. Välj rätt genre

En av de mest fundamentala skillnaderna mellan ljudböcker och läsböcker är hur lyssnarna respektive läsarna väljer bok. Köper du en inbunden roman för 250 kronor ger du troligtvis boken en ordentlig chans, även om starten är småseg. Att klicka på en bok i streaming-appen innebär däremot ingen investering, eftersom du betalar en fast summa för ett all you can eat-abonnemang.

– De som konsumerar böcker genom lyssning är mer otrogna, säger Anna Öqvist Ragnar, creative director på Storytel. Därför är det särskilt viktigt att vara tydlig mot läsaren redan i presentationen av boken. Vad kan de förvänta sig? Vad är det för genre? Och när man väl har sålt in en genre måste man vara den trogen. Har man presenterat en feelgood-bok som visar sig vara en hemsk krigsskildring, byter lyssnaren bok direkt.

Bland annat av den anledningen överpresterar genrelitteratur, särskilt deckare och feelgood, på ljudboksmarknaden. Fackböcker och komplexa romaner som kräver noggrann läsning funkar sämre.

– Än så länge kan man inte smidigt hoppa fram och tillbaka och bläddra i ljudböcker, Därför utmärker sig böcker med stor framåtrörelse och tydligt driv, säger Susanna Romanus, förläggare på Bonnier Bookery, som specialiserat sig på ljud- och e-böcker.

De flesta förlag som ger ut ljudböcker uppmuntrar också författarna att uppfinna karaktärer som kan återkomma i flera böcker.

– Många som lyssnar på ljudböcker gillar serier, säger Susanna Romanus. När man släpper en ljudbok ökar försäljningen av författarens tidigare böcker automatiskt. Alla författare drömmer om att ha sin backlist i tryck, men det är omöjligt för bokhandlarna att ha så mycket i lager. Med ljudböcker är det däremot möjligt.

Annons

Men även de utan backlist – debutanterna – har en fördel i ljudformatet, då många lyssnare just är villiga att testa nytt på att annat sätt än när de köper pappersböcker. Det är också en anledning till att de specialiserade ljudboksaktörerna söker nya författare i högre utsträckning än de traditionella förlagen.

Lästips! Redo för ljudboksboomen? Stort reportage från Storytel!

 

2. Skriv en rak berättelse

När du kläckt din idé är det dags att göra en dramaturgisk disposition. Även här ställer ljudboken specifika krav eftersom lyssnarna, som ofta sysslar med annat medan de har lurarna i öronen, lätt tappar koncentrationen. Historien bör berättas så rakt och kronologiskt som möjligt. Det är lämpligt att undvika onödiga tids- och perspektivhopp. Att berätta i jagform är särskilt tacksamt när berättelsen ska läsas högt. Dessutom är en effektiv start nödvändigt. Det är förstås alltid viktigt men helt nödvändigt för dig som vill skriva ljudbok, för att läsaren inte ska byta till någon annan bok.

– Huvudkaraktärerna och konflikten måste inte bara presenteras så tidigt och klokt som möjligt, de måste också upplevas som intressanta direkt. Helst redan på första sidan, säger Anna Öqvist Ragnar på Storytel.

 

3. Tänk film

Skönlitterära ljudböcker har i vissa avseenden mer gemensamt med film- och TV-manus än lästa romaner. Ljudböcker, liksom filmer, vinner på att låta berättelsen drivas av dialog.

– Jag har haft stor nytta av att jag tidigare arbetat med filmmanus, säger Jesper Ersgård som skrivit två populära följetonger för Storytel Original. I vanliga böcker brukar man inte vilja ha så mycket dialog. I ljudböcker kan de verkligen tillföra något, särskilt om man har en inläsare som är skicklig på dialog. Men det ställer ju också högre krav på att dialogen är bra.

Precis som i filmer är det enligt Ersgård också tacksamt att arbeta mer med scener, och mindre med summeringar av händelseförlopp.

– Man tvingas vara rakare i berättandet. Jag tar bort alla utvikningar, tillbakablickar och minnen. Berättandet är väldigt komprimerat och linjärt. Följetongerna ställer också andra krav. Varje säsong ska ha en båge med tre akter. Men varje avsnitt bör också innehålla tre akter. Avsnittet måste vara spännande och ha en viktig händelse som driver handlingen framåt. Helst ska det också sluta med en cliffhanger som släpar in lyssnaren i nästa del.

 

4. Skriv kort

På den här punkten är alla ljudboksredaktörer  eniga: Fråga dig själv om du behöver alla dina karaktärer, perspektivskiften och tidshopp. Är svaret nej: Ta bort dem!

Kristoffer Lind, förlagschef på Lind & Co:

– De viktigaste instruktionerna för att göra en ljudbok mer lyssnarvänlig är egentligen relevanta för böcker i alla format: Tajta till, skala av! En alltför myllrande berättelse blir svår att följa, särskilt i ljud.

Storytel har tillverkat en guide som de skickar till sina ljudboksförfattare. Den innehåller bland annat uppmaningar om att undvika »långa meningar, mycket adjektiv och utsvävningar som inte ger berättelsen mervärde. Håll det kortare och sväva inte ut för mycket med beskrivningar.«

Även slutresultatet får gärna bli kort. Många lyssnar på ljudböcker medan de tvättar, joggar eller pendlar och de vill gärna »bli klara« med sin lyssning innan de kliver in i duschen eller på jobbet. Flera förlag satsar på följetonger, där avsnitten är en timme, motsvarande 50 000 tecken.

– Ljudböckerna har också gett kortromanen ett uppsving, säger Susanna Romanus på Bonnier Bookery. Det formatet, mellan novell och roman, har inte funkat i pappersvärlden eftersom man inte kunnat ta betalt för det. Men det är perfekt i ljudboksvärlden!

 

5. Samarbeta med en redaktör

De flesta förlag hanterar ljudmanus på samma sätt som konventionella bokmanus. Efter att ha fått in en färdigskriven text jobbar de vidare med den tillsammans med författaren. Men den som vill skriva ljudbok för Storytel Original ska vara beredd på att redaktörerna vill vara med under hela skrivprocessen, för att se till att resultatet blir ljudvänligt.

– Vi vill inte ha färdiga manus, säger Anna Öqvist Ragnar. Hellre ett kort synopsis, en projektbeskrivning och en motivering till varför berättelsen passar i ljudformat. Om vi sedan antar boken vill vi jobba med författaren medan de skriver. Många etablerade författare som vi samarbetat med har tyckt att det varit kul att jobba så. Skrivande är ju normalt väldigt ensamt.

 

6. Läs högt

Hur skicklig inläsaren än är kan hen inte trolla med din text om den innehåller alltför klumpiga formuleringar.

– När man läser tyst i en bok fungerar hjärnan som en redaktör och rättar till texten utan att man märker det. Men om någon läser texten högt avslöjas alla småfel direkt, säger Anna Öqvist Ragnar.

Få har mer erfarenhet av saken än Sveriges populäraste inläsare, skådespelaren Katarina Ewerlöf:

– Några gånger har det verkligen stockat sig i halsen – då har jag sagt till teknikern: »Ta av dig hörlurarna!« Sen har jag skrikit rakt ut.

Det bästa knepet för att undvika sådana missar är att läsa texten högt för sig själv. Du upptäcker omedelbart upprepningar och syftningsfel, och kan lättare ge texten en behaglig rytm. Du märker också om manuset innehåller för få naturliga andningspauser, något som försvårar inläsarens arbete.

Storytels författarguide för ljudböcker innehåller varningar för ord och uttryck som skapar problem vid inläsning. Man uppmanas att undvika namn som kan feltolkas i tal (»Han spände blicken i Janus«), namn som slutar på S-ljud (»Royce sa« kommer att uppfattas som »Roy sa«) samt karaktärer med dialekter som blir svåra för inläsaren att klara av med värdigheten i behåll.

– Dessutom blir det rörigt för lyssnaren om flera karaktärer har samma eller snarlika namn, säger Kristoffer Lind.

 

7. Hoppas på en populär inläsare

En bra och populär inläsare tillför inte bara ytterligare ett lager till din berättelse, hen kan också ge dig många lyssnare.

– Många lyssnare väljer böcker utifrån sin favorituppläsare, säger Susanna Romanus. Som okänd författare har man stora chanser att nå ut bara genom inläsaren. De som gillar Jonas Malmsjö eller Katarina Ewerlöf kommer att välja din bok bara på grund av dem.

 

Hit kan du vända dig med ljudidéer

Fortfarande skrivs de flesta böcker i första hand för papper, och läses sedan in om de säljer bra eller anses ha särskild potential som ljudbok. Andelen titlar på de etablerade förlagen som görs som både pappers- och ljudbok ökar dock. Sedan några år utkommer många titlar också samtidigt som ljud- och pappersbok.

Alla förlagsrepresentanter vi talat med berättar att de vid bedömning av manus tar hänsyn till om texten passar som ljudbok – enligt Kristoffer Lind på Lind & Co är ljudböckerna »helt avgörande« för branschens framtid.

Allt fler titlar skrivs dessutom direkt för ljud. Bonnier Bookery, Storytel Original och Norstedtsägda Tiden satsar till exempel hårt på egenproducerade ljudboksföljetonger. I några fall har förlagen låtit skriva om utgivna böcker, enligt logiken i guiden här intill, för att de ska passa bättre som ljudböcker. Och fackböcker, som Anders Hansens oerhört populära Hjärnstark, ges ut i förenklade och förkortade versioner.

En annan väg för fackboksförfattare och journalister är podcasten. De senaste åren har det publicerats alltfler dokumentära poddföljetonger, på beställning av så olika aktörer som Sveriges Radio, Aftonbladet och Acast. Även Spotify satsar på poddar och, i mindre mån, ljudböcker, vilket tyder på att berättelser i ljud kommer att fortsätta hitta nya format och distributionsvägar.

I nästa steg är till exempel ljudboksföljetonger en utmärkt grund för filmer och TV-serier, eftersom de ofta innehåller mycket dialog och en tydlig dramaturgi, och även till sitt omfång ligger närmare ett TV-manus än den traditionella romanen.

Ett annat troligt framtidsscenario är att förbättrade användargränssnitt – med till exempel talstyrning och nya möjligheter att visa bilder – tillsammans med vår ökade vana vid att lyssna på böcker, kommer att ge även tyngre fackböcker och mer komplexa romaner bättre odds i ljudkonkurrensen framöver.

Rekommenderas för dig