Att »knäcka läskoden«. Så kallas det när barnet som hittills varit beroende av en högläsande förälder plötsligt på egen hand kan stiga in i böckernas värld. Och det är kapitelböckerna som förvandlar de ljudande nybörjarna till ivriga bokslukare.
Det finns huvudsakligen tre skillnader mellan bilderböcker och kapitelböcker. Kapitelboken har mer text, få eller inga illustrationer och – som namnet avslöjar – flera kapitel. För den som vill skriva kapitelbok öppnar det för mer avancerade intriger. Som kapitelboksförfattare kan du skriva en mer utvecklad berättelse och i högre grad använda dig av skrivtekniska finesser som cliffhangers och perspektivbyten. Däremot kan du inte räkna med att det finns en högläsande förälder som kan förklara ord och sammanhang – vilket kräver att du hittar rätt nivå på både språk och handling.
Sara Kadefors och Martin Widmark har båda två bred erfarenhet av att skriva för barn, Martin vanligtvis för dem som nyss lärt sig läsa och Sara ofta för de något äldre. Här delar de med sig av sina tankar, råd och erfarenheter i en guide som sträcker sig från fröet till din berättelse fram tills du ska sätta punkt.
1. Hitta din berättelse
Ska barnböcker vara upplysande, fostrande – eller bara väcka läsglädje? Synen på barnlitteraturens roll har pendlat under årens lopp: från sensmoral och pekpinnar, eller en ambition om att förklara till exempel samhällsskeenden som migration, till friare litteratur vars huvudsakliga syfte varit att ta med sina läsare på ett äventyr. I dag tycks de flesta överens om att allt som väcker läsglädje är positivt. Kalle Anka-serier och Gummi-Tarzan-litteratur kan vara lika betydelsefulla för ett barns nyfikenhet och läsutveckling som mer litterära skildringar.
Tidsbegränsat erbjudande
Du behöver vara prenumerant för att läsa vidare. Just nu: 0 kr första månaden för digitala Skriva!
Har du redan ett konto? Logga in här.
