Sila snacket!

Kvinna eller man? Skåning eller gotlänning? ­Professor eller hamnarbetare? Ung eller ­gammal? I ett utdrag från den nya boken ­Kreativt skrivande visar skrivpedagogen Therése ­Granwald hur olika vi pratar – och hur du kan använda kunskapen när du skriver dialog. Dessutom: Sigrid Combüchen och Jens ­Lapidus om hur de använder dialekter och andra ­språkliga kännetecken i sin dialog.

När den skönlitterära författaren försöker fånga det talade språket i  skrift stöter hen på en rad olika utmaningar. Ett första exempel:

»Jag hoppas Ni nåjda med Bahar mister Levin«, sa han då de satt sig, själv nöjd för att den inövade meningen satt som den skulle.
»Ehm, ja, Bahar är jätteduktig. Hon är väldigt aktiv och pratglad. Dom andra lärarna har inga större problem med henne. Hon är väldigt ambitiös och sköter sig bra för det mesta. Jag har inte hört några klagomål direkt, varken från andra lärare eller elever.«
»Javisst«, svarade Amir med ett nervöst leende under den svarta mustaschen och hoppades att det var ett lämpligt svar på vad det än var mister Levin hade sagt. Samtidigt hade en koncentrerad Panthea hört: bla bla bla Bahar, bla bla bla lärarna, bla bla PROBLEM!!!?
Hon som just skulle säga sin inövade fras (Vi är stolta över Bahar. Hon är mycket snäll och duktig hemma) blev orolig av ordet problem.
Hon bet sig i den kastanjebruna läppen och en liten bit brunt läppstift tog tillfället i  akt, såg det vita som något lockande och befriade och satte sig fast på hennes ena framtand. Ovetande om detta log hon oroligt mot Max:
»Vi är … peroblem? Bahar? Inte. Nej. Micke esnell.«
»Nej, alltså, Bahar är inget problem. Jag menade att lärarna, alltså hennes andra LÄ-RA-RE som undervisar henne i andra ÄM-NEN har gett mig omdömen och det ser INTE«, Max skakade långsamt på sitt huvud från sida till sida, »ut att vara några problem. Förstår ni?«
Två oförstående och oroliga ansikten mötte hans fråga och krävde ett mer avskalat svar.
»Alltså … problem … nej. Bahar bra … snäll«, försökte han och roade sin elev med sin Tarzan-approach till situationen.

Dialogen ovan är hämtad ur Marjaneh Bakhtiaris bok Kalla det vad fan du vill (2006) och är ett bra exempel på hur dialog kan gestalta både karaktärer och situationer. Bakhtiari använder flera olika medel för att lyckas med denna gestaltning. Hon växlar mellan repliker (direkt anföring), tankar (inre monolog) och berättande text (relation). I den direkta anföringen finns en stor språklig variation, som till exempel inslag av sociolekt och dialekt, och hon markerar betoning, röststyrka och uttal för att visa hur karaktärerna talar. Utöver det varieras själva anföringssatsen genom användning av olika anföringsverb och genom att anföringen placeras omväxlande före och efter replik. Resultatet blir både underhållande och levande. Talet berättar en hel del om den som talar. Om vi bara lyssnar, utan att se personen som talar, kan vi genom att lägga ett pussel av de språkliga variationer som talaren använder skaffa oss en intuitiv bild av denna person: varifrån personen kommer, vilket kön personen har, hur gammal personen är, vad personen sysslar med och från vilken samhällsklass personen kommer. Du kan ha stor nytta av att använda dessa språkliga variationer som ett medel för gestaltning i dina dialoger – för på sätt och vis är att skriva och läsa dialog som att lyssna till någon med förbundna ögon. Läsaren kan inte se den som talar men författaren vill skapa en inre bild hos läsaren genom hur karaktärerna »låter« och uttrycker sig.


Tidsbegränsat erbjudande

Du behöver vara medlem för att läsa vidare. Just nu: 0 kr första månaden för digitala Skriva!

Skriva Digital
0 kr första månaden*

Populärt!
  • Alla artiklar på tidningenskriva.se
  • E-tidning och app
  • Chefredaktörernas fredagsbrev
  • Skrivtävlingar
  • Erbjudanden & förhandsvisningar
  • Magasinet hem i brevlådan

Skriva Total: tidning + digitalt
49 kr i månaden**

  • Alla artiklar på tidningenskriva.se
  • E-tidning och app
  • Chefredaktörernas fredagsbrev
  • Skrivtävlingar
  • Erbjudanden & förhandsvisningar
  • Magasinet hem i brevlådan

* Första månaden, därefter 39 kr/mån.
**Debiteras varannan månad (98 kr).
Avsluta när du vill.

Artikeln publicerades ursprungligen i Skriva #3 2019 (11 juni 2019) och är skriven av , .

Rekommenderas för dig