Så skapar du en egen skrivargrupp

Känner du dig ensam i ditt skrivande? Arbetar du på ett större projekt och behöver feedback, eller känner du att dina texter riskerar att dö av syrebrist? Att starta en skrivargrupp är en fantastisk chans att träffa likasinnade, men också att hitta dina första riktigt ambitiösa läsare. Så här får du det att funka.

1. Hitta dina nya skrivarkompisar

Börja med att tänka efter vilka du har runt omkring dig som skriver. Om du tror att det inte finns några: berätta om ditt skrivande. Du kommer att upptäcka att de är fler än du anat. Ett annat sätt är förstås att gå en skrivarkurs, och så fortsätter ni att ses efter kurstiden. Det finns även flera stora grupper för oss som skriver på Facebook där du kan efterlysa folk, till exempel ”Författare på Facebook”, ”Författarsällskapet” och ”Författarhjälpen”. Andra forum att söka bland är till exempel Kapitel 1 (www.kapitel1.se) och Poeter.se (www.poeter.se).

Om ni inte bor på samma ställe kan ni ha kontakt via nätet, via webbmöten på Skype eller Hangout. Det viktiga är att ni tillsammans har det mod och den tillit som krävs för att kunna behandla varandras texter på ett både varsamt och konstruktivt sätt. Ni måste vara beredda på att gemensamt ta ansvar för varandras texters utveckling. Men också våga berätta när ni tycker att något inte är optimalt och varför: Respekt och ärlighet. 

 

Bestäm hur många ni ska vara i gruppen. Minst tre för att det ska uppstå dynamik i läsning och samtal. Max sju av praktiska skäl. Alla ska hinna bära fram sina tankar om läsningen vid samma tillfälle. Det är en fördel om ni har olika läs- och livserfarenhet eftersom det ger olika aspekter på, och förståelse av, berättelsen. Alla kan ha egna psykologiska ingångar i text, språk, berättelsestrukturer och människors beteende.

 

Bestäm hur ofta ni ska ses. En träff i månaden kan vara lagom. Sätt av två till tre timmar. Blir det mer sällan hinner ni tappa kontakten med varandra och den arbetsform ni skapat kring läsningen och textsamtalen. Blir det tätare mellan träffarna kan det bli stressande. Grundjobbet – att läsa, reflektera, formulera frågor och kanske göra lite research, gör ni hemma. Men pröva er fram och diskutera igenom formerna när ni ses.

Annons

Vad är bra? Hur fungerar det? Vad fungerar inte? Ett tips är att börja varje träff med att diskutera alla praktiska frågor, så har ni det avklarat när det är dags att gå in på texterna.

 

Bestäm hur långa texterna ska vara vid inlämning. Sätt ett maxtak för antalet sidor och kanske också ett minimiantal. Tänk på att längre texter tenderar att få mer svepande respons. Är texterna för korta lutar läsaren åt att gå ner på detaljnivå utan att se sammanhanget. Pröva er fram, men börja någonstans mellan två och tio A4-sidor. Tänk också på att tio sidor dialog inte är särskilt mycket text. Ett annat tips är att ni i god tid före första inlämningen presenterar era projekt för varandra. Berätta kort vad det är för genre, vem som är huvudperson, vad det är för konflikt – i vid mening – som ska lösas genom berättelsen. Kort sagt: vilka intentioner har du med texten? Har du gjort en synopsis kan du låta gruppen ta del av den. På så sätt är dina läsare förberedda när de får ditt textutdrag och ni slipper lägga värdefull tid på förvirrade frågor och förklaringar.

 

Dela texterna med varandra i god tid före träffen och bestäm vilka som lämnar varje gång. I en större grupp finns antagligen inte möjlighet att lämna text varje gång. Två till fyra texter brukar vara lagom per träff. Alla ska hinna läsa och fundera och sortera sina upplevelser och tankar. Senast en vecka i förväg brukar vara lagom. Dela texterna med varandra på ett sätt som är praktiskt för alla i gruppen: mejla dem, spara dem på Dropbox, i Google Drive, eller via annat digitalt verktyg.

 

Prata om det ömtåliga i situationen. Att dela med sig av dina texter innan de är färdiga är en utsatt och ganska speciell situation. Alla i gruppen måste vara införstådda med att det ni skriver, läser och säger i gruppen stannar där. Ni måste kunna lita på varandra. Ömsesidigt förtroende är en grundförutsättning för att ni ska utvecklas tillsammans.

 

2. Sätt igång med läsningen

Att skriva och att läsa är två sidor av samma mynt. Var öppen. Läs utan att döma. Lägg bort dina fördomar runt innehåll, teman, språk och stil. Som författare får man skriva i vilken genre som helst – i skrivargruppen gäller det att kunna bortse från sina egna preferenser och se texten för vad den är.

Annons

Fnys inte åt romance, gnäll inte över blodiga thrillers, gäspa inte åt fantasyromanen på 2 500 sidor och förakta inte den unga utvecklingsromanen. Personerna i historien får svära på alla språk, ägna sig åt märkligt sex, slå ihjäl folk med högklackade skor och stjäla pensionärers bankomatkort bäst de vill – så länge det är befogat.

 

Tänk på att texterna inte är klara. Det är inte recensioner ni ska ge varandra. Tvärtom är texterna ofärdiga, ömtåliga, halvt levande. Så behandla dem som de mirakel de är, som den sista droppen vatten i öknen. Nu är det viktigt att inte ha ihjäl den. Vad är friskt, starkt, roligt, berörande, skrämmande? Vilka andra känslor får du vid läsningen? Notera passager som är värda beröm. ”Här blev jag varm och glad”, ”Här känner jag en väldig ilska för huvudpersonens skull”.

Viktigt: Vad behöver varje text för att överleva och växa till sig och bli frisk och stark? Vad kan författaren göra?

Använd gärna lusläsningslistan (här till vänster), men gör det inte slaviskt. Var och en bestämmer vilka aspekter av texten hen vill fokusera på, men gå hellre på djupet med en eller ett par stycken, än att svepa på ytan över alltihop.

 

Var nyfiken – närgången – och gå in i detaljer. Vilken vokabulär har en from person när den blir arg? Är det trovärdigt? Hur ser kroppsspråket ut hos en åldrad dansare? Hur ser en person som sörjer ut? En översittare är ute efter att platta till en person med lägre status – hur märks det? Vad säger hen? Vad står det? Rycks du med? Varför? Var börjar berättelsen? Används tillbakablickar? Förutsägelser?
Vad får det för effekt?

Var uppmärksam på partier där du uppfattar att något skaver. Vad är det som stör? Logik? Språk? Dialog? Gestaltningen?

 

Strunta i stavfelen. Du är inte en svensklärare som rättar uppsatser. Detta handlar om läsupplevelsen och vad som skapar den. Hur är berättelsen konstruerad, hur använder författaren språket? Vilka är dina upplevelser? Kommer du att tänka på någon bok du läst? Varför? Gör gärna anteckningar i varandras manus – skriv, rita, gör pilar. Klottra frågetecken, utropstecken, hjärtan, arga gubbar – som ni kan ge varandra när träffen är över.

LUSLÄSNINGSLISTA

Här följer konstruktiva frågor att ställa till dina skrivarkompisars texter medan du läser. Börja med att beskriva vad du ser, rent konkret. Du kommer snart att upptäcka att det finns mer att upptäcka och prata om än vad du först trodde.

Vad är den här texten för genre?

Vilka styrkor har texten?

Vem eller vad handlar historien om? Hur ser första meningen ut?

Hur ser den inledande konflikten ut? Får du lust att läsa vidare? Varför? Varför inte? Vad händer i dig medan du läser?

Hur är berättelsen konstruerad? Finns det en dramaturgi?

När och var utspelar sig berättelsen? Är det dåtid, nutid eller framtid?

Under hur lång tid?

Finns det tillbakablickar?

Vem är huvudperson – vems är perspektivet? Finns flera perspektiv?

Hur är karaktärerna?
Är de trovärdiga? Förstår man deras val?

När kommer symboler och bipersoner in i handlingen?

Är texten gestaltande eller berättande?

Beskriv språket. Om författaren valt att använda språket med konstnärlig frihet – vad får det för effekt hos dig som läser?

Hur ser dialogen ut?
Är den naturlig för sitt sammanhang?

Hur utvecklas konflikten genom historien?

Är berättelsen för lång eller för kort?

Är språk och berättande övertydligt? Skriver texten läsaren på näsan? Finns här klichéer?

Finns det partier som är outvecklade? Trådar som ligger lösa och fladdrar?
Fattas information?

Hur slutar berättelsen? Har en utveckling eller förändring skett?

Vilka avsnitt berör dig känslomässigt? Varför? Se efter hur texten är konstruerad. Om du inte blir berörd – varför? Sök orsakerna i texten, inte i dig själv.

3. Träffas med era texter i fokus

Det är textsamtalet som ska vara i fokus under träffen. Strunta i allt annat, du behöver inte städa eller baka till mötet. Funkar det inte att ses hemma kanske ni kan sitta på någons kontor, eller på något café, det finns de som har avskilda mötesrum att låna gratis. Syftet är att samlas för samtal, det goda samtalet. Ni ger och får inspiration, bekräftelse och öppnar för nya tankebanor. Med en öppen och ödmjuk attityd finns möjlighet att mötas i varandras texter och få igång en verklig utvecklingsprocess. Du blir varse dina starka sidor men även de sidor som du behöver öva dig på. Det öppnar dina ögon för berättelsen och vilka tekniker du kan använda för att nå dit du vill.

 

Gör rundor i gruppen. Låt varje läsare prata till punkt innan ni går vidare till nästa. Avbryt inte. Om ni lämnar ordet fritt pratar några inte alls, medan andra pratar för mycket.

 

Berätta om dina associationer vid läsningen. ”Åhå, du tänkte på García Márques och jag tänkte på Rolling Stones!”, ”Här blev jag hungrig av all god mat det står om”.

Ibland kan du ställa frågor till den som skrivit, istället för att bara annonsera ut vad du själv tycker: Vad tänkte du när du lät huvudpersonen göra så här? Hur har du planerat för konsekvenserna av den här dramatiska scenen? Varför har du valt imperfekt? Kunde de inte använt kondom?!”

 

Reflektionen är allt. Var mentalt närvarande i läsning och samtal. Lyssna till varandra. Du kommer att förstå dig själv och din berättelse på ett nytt sätt. Kanske också din huvudperson. Och din målgrupp, om du har tänkt på en sådan. Det är det primära syftet med arbetet. Men det finns något än mer magiskt och kanske större i det här arbetssättet: när du läser de halvfärdiga texterna – de andras – och sedan lyssnar till deras kommentarer och tankar, så händer något med dig. Du gör en omedelbar jämförelse med vad du själv läste och tolkade: ”Aha, jag förstod det så här. Du läste in detta!” Dina nya insikter tar du med dig tillbaka in i ditt fortsatta skrivande. Det påverkar dig också. Det är hisnande ibland.

 

4. Använd allt du lärt dig i ditt skrivande

Ju bättre ni blir på att läsa och diskutera varandras texter, desto mer kommer era möten att betyda. Ta det ni gör på allvar!

 

Lev upp till dina åtaganden gentemot gruppen. En av de stora fördelarna med en skrivargrupp som träffas regelbundet är att du får deadlines – en väntande läsekrets driver på ditt skrivande och chansen att du blir klar med ditt stora, underbara skrivprojekt är överhängande.

Skrivandet handlar ju om läsandet – språk är en kommunikativ process – och ditt skrivande kommer att påverkas generellt även om gruppen bara läser korta partier ur ett av dina projekt.

Du kommer att upptäcka sidor hos dina texter som du inte var medveten om tidigare, du ser den utifrån ett läsarperspektiv, men du kommer också att lära dig läsa text på ett nytt och mer fördjupat sätt. Allt detta är ovärderliga verktyg för ditt fortsatta skrivande. Se till att verkligen ta vara på dina skrivkompisars läsning.

 

Återigen: Respekt och ärlighet. En viktig sak du får öva på i gruppen är att utsätta dina texter för andras åsikter. Det är inte alltid lätt, men som författare tvingas du lära dig det förr eller senare. Bli inte sur om du inte håller med. Du är inte din text. Den är något du gör och sedan har. Därför kan ni samtala om den. Du kommer inte att instämma i alla synpunkter och reflektioner du får, och det är upp till dig att bestämma vad du gör med det. Vad ska du bearbeta i texten och inte? Hur ska du arbeta vidare med tills nästa gång ni ses?

Du vet vad du hade för plan från början, men lyssna ändå på de andra även om de verkar vara ute och cykla. Eftersom de berättar om sina upplevelser och tankar och också förklarar varför de tycker som de gör, kan det ju faktiskt ligga något i det. Våga stanna till och titta på det med neutral blick.

Du kanske inte ändrar enligt deras förslag ändå, men då har du i alla fall tvingats motivera för dig själv varför du gjort som du gjort. En följd av samtalet kan också bli att du slår in på en tredje väg, som du aldrig hade hittat annars.