Illustration: Kajsa Bergström

Poesin söker nya vägar

Är du en blivande Facebookpoet, poesitwittrare eller en poddlyriker? Den traditionella utgivningen stramas åt men poesin lever och frodas. I dag finns mängder av nya vägar för dig som vill nå ut med dina dikter.

Svensk poesi är i kris och det är förlagens fel. Det menade i alla fall Malmöpoeten Anna Axfors som förra sommaren satte igång en debatt på landets kultursidor. Hon jämförde dansk och svensk poesi och skrev att förlagen på andra sidan bron vågar ge ut unga debutanter, som Yahya Hassan vars första diktsamling ­trycktes i över 100 000 exemplar. I Sverige däremot satsar förlagen bara på säkra kort och en vanlig diktsamling säljer på sin höjd några hundra exemplar. Den som inte heter ­Bruno K Öijer, Kristina Lugn eller Bob Hansson kan inte räkna med att få någon större spridning. Och siffrorna verkar tala för hennes sak. 2015 gav de tre största förlagen endast ut två debutanter: en på Norstedts, en på Bonniers och ingen på Natur och Kultur.

Trots detta skrivs det som aldrig förr och när dörrarna till den etablerade utgivningen stängs hittar poesin en hel rad med öppna fönster. Skrivsajter, appar, sociala medier och egenutgivning – gärna i kombination – har blivit nya sätt att nå ut till läsarna.

– Under några år publicerade jag mina dikter på ­Facebook och när jag kom ut med min bok så fanns det redan en publik. Egenutgivare får sällan recensioner och då är det svårt att nå ut. Sociala medier kan vara ett verktyg i kampen mot att poesin marginaliseras, säger Carl Henrik Monrad-Aas som nyligen ut gav ut debutboken Liv.

 

Själv beskriver han sitt skrivande som prosalyriska betrak­telser med inspiration av haiku, där han utgår från en plats och en årstid. Han kallar diktformen för fotopoesi eftersom varje dikt kombineras med ett fotografi som han tagit själv. Diktsamlingen är inbunden med hårda pärmar, rött tygomslag och titeln i guldtryck – en bok som sticker ut
i ­hyllan. Formen var ännu ett sätt för Carl-Henrik Monrad-Aas att vara nyskapande och locka läsare.

Lästips! Var kan du publicera dig? Skriva har valt ut tio tidskrifter som tar emot poesi och prosa.

– Jag ville inte att boken bara skulle bli ett häfte utan ett konstverk, en extrovert gest. ”Titta på mig, jag är vacker, jag är röd, jag är värd att titta på och att läsa”. Och det är lite problemet med egenutgivningen och framför allt poesiböcker. De är ofta väldigt diskreta, nedtonade, skriker inte. Jag tror att man även i bokform kan vara lite mer expressiv och förförisk.

Annons

Sommarens debatt gällde också karaktären hos svensk poesi. Peter Nyberg, lärare och chefredaktör för Populär ­poesi, skrev i Expressen att svensk poesi är för otillgänglig och att poeterna under decennier har varit ointresserade av en bred publik: ”Tongivande svenska poeter som Anna  Hallberg, Katarina Frostenson, Lars Mikael ­Raattaama med flera är estetiskt sett djupt begåvade diktare. Men deras verk är nästan omöjliga att förstå.”

Carl-Henrik Monrad-Aas kan ­begripa invändningen men tycker att det borde finnas plats både för den svåra och den lättillgängliga poesin.

– Jag gick in i en stor bokhandel och frågade efter lyrikavdelningen och den unga expediten såg förbryllad ut och undrade vad det var för ­något. En äldre kollega fick visa mig poesi­avdelningen, som bestod av fem böcker på en hylla närmast golvet. Poesin har i dag en undanskymd plats i  kulturen, men det finns ingenting som säger att den måste vara ­prosans introverta kusin. 

 

Kanske kan avståndet mellan smakfulla lyrikhäften och Facebook tyckas stort. Och att sprida sin poesi via sociala medier var inget självklart val för Carl-Henrik Monrad-Aas. Är det värdigt att publicera seriösa texter i samma flöde som bebisar, kattungar och solsemestrar?

– Men kanske är det precis vad poesin måste göra för att överleva. Ta sig in på platser där människor faktiskt är och där behovet finns. Bli en seriös röst bland allt banalt. För att göra sig relevant i dag tror jag att poesin behöver lägga sig till med ett extrovert beteende. Som att ställa sig på poetry slam-scenen eller att synas i sociala medier.

Någon som inte nöjer sig med hyllan närmast golvet är Sara Paborn, författare, poet och skapare av Poesi på G, ­Sveriges första poesiapp med nyskriven poesi. Hon skulle släppa sin första diktsamling på förlag, men var ändå rädd att den skulle hamna mellan två pärmar och bara läsas av ett ­fåtal. Och det var inte vad hon ville med sin poesi. Den skulle nå ut till människor.

– Jag hade en massa idéer om hur jag skulle göra. Men jag insåg att jag behövde göra något via digitala plattformar, om jag skulle nå människor som inte läser traditionella böcker. Jag landade i att jag ville göra en app. Men hur får man människor att ladda ner en poesiapp i dag? Jo, kändisar!

Appen skulle påminna om en adventskalender där en ny kändis läser en dikt varje dag. Ett format som skulle vara inbjudande och lätt för alla att ta till sig. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. Hon kontaktade alla möjliga publika personer men fick svaret att ”nej, jag förstår inte poesi, det är inget för mig”. Men till slut fick hon napp. Lill Lindfors sa att ”fasen vilken bra idé”. Efter det följde Johannes Brost och sedan tickade det på med namn som Danny Saucedo, Adam Tensta och Carolina Klüft. Ett halvår tog det att få färdigt den digra listan.

Annons

– Det var ett jättejobb och jag betalade allt själv.  Men jag bestämde mig för att skulle det göras alls så skulle det göras jäkligt bra, det skulle bli top notch.

Lästips! Här är webbplatserna där du kan nå ut med dina romanfragment och dikter och knyta vänskapsband med andra författare.

Appen är gratis och har laddats ner 12 000 gånger. Sara Paborn berättar att den genererat fler mail och kommentarer än vad hon sammanlagt fått för tre uppmärksammade romaner. Många skolor har hört av sig och hon har haft poesiworkshops med eleverna, som fått göra egna inläsningar av andras dikter.

– Att göra en sån här sak är otroligt slitigt för det finns inga pengar att tjäna. Men jag är jätteglad över projektet, som är det viktigaste jag har gjort. Detta är mitt bidrag till att göra poesin tillgänglig för nya läsare.

När hon besöker skolor händer det att eleverna inte ens vet vad poesi är. Hon tycker att förlagen borde vara mer inno­vativa och utnyttja nya plattformar. Boken i all ära, men vill man nå nya unga läsare krävs det att man utforskar nya kanaler.

– Det finns mycket bra svensk poesi just nu, men den har svårt att nå ut brett. Från förlagens håll kunde man hoppa på det här och till exempel göra en app med sina poeter. Det finns så mycket man skulle kunna göra för integration och åldersklyftor med hjälp av poesin.

 

Och kanske är det vad som håller på att hända. Vulkan är Sveriges största förlag för egenutgivare och förra året gav de ut 21 diktsamlingar, mer än det dubbla jämfört med Norstedts.

– Poesin är en större andel av utgivningen hos egenutgivare än hos de kommersiella förlagen och det av förklarliga skäl,  säger Vulkans vd Peter Norrman.

– Det finns ett stort intresse för att skriva poesi, vilket inte bara handlar om att skriva för andra utan också om att skriva av sig. Vi trycker många böcker som inte har ett bredare intresse, vilket författarna också vet om. Man vill ge ut något för privat bruk som publiceras i tio exemplar.

Men det finns förstås också de som vill att deras poesi ska nå ut till en större målgrupp. Att tidningarna inte recenserar egenutgivet har varit ett problem för den som vill få spridning bortom den egna vänskapskretsen. Men Vulkan håller nu på att utveckla ett verktyg för att det ska bli lättare för deras författare att komma i kontakt med en större marknad.

– Vi har en ny delningsfunktion där du kan dela ett kapitel eller en dikt via sociala medier och på så sätt bygga intresse och sprida ditt material. Jag tror att det kan lämpa sig särskilt bra för just poesi. Vi har släppt en betaversion och hoppas att det kan bli en ny och lyckad väg att nå ut.

Instagram, twitter, poddar, promenad

Twitterpoesi

Kallas också för mikropoesi. Att säga det du vill ha sagt på max 140 tecken kan vara en utmaning lika väl som en hjälp, och formatet passar såväl fri dikt som haiku. En känd mikropoet är Göran Greider som delar med sig av korta betraktelser.

Instagrampoeter

Lästips! Det har blivit dags att marknadsföra och sälja din egenutgivna bok. Här är en steg-för-steg-guide som tar dig hela vägen till läsarna.

Gör som Anna Kristiansson, sprid din poesi på Instagram. På kontot @bokpoesi skapar hon poetisk konst med hjälp av gamla böcker och en markeringspenna och har idag runt 12 000 följare. Perfekt för poeten som tycker om att experimentera med form och bild.

Poddpoesi

På www.podpoesi.nu kan du lyssna på poesi inläst av poeterna själva. För att bli publicerad krävs dock att man är utgiven av ett förlag. Men varför inte ta efter exemplet och skapa din egen podd?

Poesisajter

Det finns flera stora sajter där du kan publicera och sprida din poesi. Störst är poeter.se som sedan ­starten 2003 har publicerat runt två miljoner texter och som har ungefär 50 000 besök per månad. Några andra sajter är haket.com, novell.nu, svenskadikter.com, sockerdricka.nu, diktkonst.se och dikta.se.

Vandringspoesi

När allt digitaliseras finns det de som gör ­precis tvärtom – och lyckas! Brittiska poeten Simon ­Armitage (fint översatt till svenska av Lars Häger och Erik Bergqvist) gav sig ut på en 43 mil lång vandring i norra England. Varje kväll stannade han och gav en poesiläsning, i utbyte mot mat och husrum. Kanske fungerar konceptet också på den svenska lands­bygden?

 

Är det då helt omöjligt att få sin poesi utgiven på ett vanligt förlag i dag? Nej, även om vägen in till de större förlagen är något av ett nålsöga finns det flera mindre aktörer som fort­farande satsar på ny lyrikutgivning. Ett sådant är förlaget Lejd som till skillnad från många andra välkomnar poesimanus, gärna från debutanter.

– Vi satsar bara på skönlitteratur, vi ger inte ut några fackböcker eller klassiker. För att hålla igång behöver vi få in manus. Ungefär hälften av vår utgivning består av poesi, säger Camilla Hammarström på förlaget.

Lejd drivs av författare och utgivningen behöver gå runt men inte vara lönsam. Poesi som drar in stora vinster tror dock Camilla Hammarström är ovanlig även på andra förlag. Diktsamlingar som anses gå bra säljer i några hundra ­exemplar. Det leder till frågan: finns det en publik för all denna poesi?

– Jag tror att det är betydligt fler som skriver poesi än som läser den. Det vore roligt om alla som skriver också läste andras poesi. Dels för att det viktigaste om man vill bli en bra författare är att man läser mycket. Men också för att man genom att själv köpa poesi stöder den utgivning man vill vara en del av.

 

Lästips! Vad ska boken heta? Vi pratade med tre av Sveriges mest framgångsrika författare om konsten att döpa en bok.

Förra sommarens debatt handlade om krisen för dagens poesi, men det var inte första gången frågan snurrade på kultursidorna. Staffan Bergsten är docent i litteratur­historia och författare till Den svenska poesins historia. Han berättar att poesin kämpat under perioder i alla tider, för att sedan återhämta sig.

– Skiftet mellan medeltid och renässans var rena mörkret för poesin på grund av alla religionskrig. Det tog ett par hundra år innan det kom igång. Under den oskarianska perioden, under mitten och senare delen av det svenska 1800-talet, fanns det mycket lite riktig poesi men så kom 1890-talisterna och det blev ett stort lyft. Modernismen och 40-talisterna var nästa injektionsspruta i poesin. Så visst har det gått i vågor.

 

Mikropoesi i form av 140 tecken långa Twitter-dikter, Instagrampoeter med tusentals följare och poesisajter med lika många medlemmar som en mellanstor svensk stad. Kanske är internet och digitala plattformar vår tids vitaminkick för den levande lyriken. Ett är i alla fall säkert – poesin hittar alltid nya vägar. Eller som Baudelaire sade: Varje sund människa kan vara utan mat i två dagar, men ej utan poesi.

Rekommenderas för dig