I Sara Lidmans roman Din tjänare frågas det: »Men varifrån komma barnen?« Och svaret: »Dem sitta i träden och trängas med varandra och vänta på lämpligt folk att lura och överfalla. Så sätta dem föräldrar till världen utan minsta förbarmande.«
Principen är densamma i litteraturen, vill jag påstå. Böckerna sätter sina författare till världen, utan minsta förbarmande. Så har det åtminstone varit för mig. De böcker jag har skrivit är alla i mer eller mindre olika genrer. Inte för att det har varit min avsikt, utan för att det är vad böckerna har velat.
Horace Engdahl skriver i en essä att genrer, det är något som bibliotekarier har uppfunnit för att kunna hålla ordning i biblioteken. Han menar att varje litterär text istället kan ses som ett förslag. Ett förslag på hur något kan gestaltas.
- Mer:
- Guide
