Nämn ordet synopsis i ett rum med skrivande människor, och du kan vara säker på att en intensiv debatt tar fart. Folk som skriver tycks antingen älska eller hata synopsis. För vissa är det ett fantastiskt verktyg som befriar skrivandet, för andra är det ett fängelse för kreativiteten.
Min erfarenhet är att de som uttrycker störst motvilja mot att skriva synopsis ofta har en felaktig bild av vad det egentligen handlar om. Tanken med en synopsis är inte att stänga in dig i en på förhand bestämd idé eller att dränera dig på all kreativitet innan du ens skrivit ditt första utkast. Och det är definitivt inte meningen att du ska göra en stendöd lista med numrerade punkter över din roman.
För att ha verklig glädje av en synopsis, och för att berika ditt skrivande med den fulla potential en bra synopsis kan erbjuda, behöver du närma dig processen från ett sinnestillstånd av flexibilitet och upptäckarlusta. Om du gör det kan en synopsis bli en sorts vägkarta som guidar dig fram till en lyckad historia. Vägkartor är till för att visa dig det snabbaste och säkraste sättet att nå ditt mål, men de hindrar dig inte från att också ta spännande avstickare och leta upp fantastiska och oväntade platser längs vägen.
