Dag Öhrlund om egenutgivarnas eget klondyke

»Det var lättare på sjuttiotalet, säger Kjell E. Genberg. Vi var inte så många på estraden då.

Sveriges mest publicerade författare med 250 utgivna böcker vet vad han pratar om.

För fyrtiofem år sedan fanns det betydligt färre etablerade författare och debutanter. Enligt en undersökning drömmer i dag var tredje svensk om att skriva en bok. Förlagen får in tio tusen debutantmanus per år. Mellan trettio och femtio av dessa ges ut, chansen att få ett kontrakt är liten.

Många ger upp den tanken, men ändå inte drömmen om att bli publicerad. Lösningen heter hybridförlag eller egenutgivning i olika former.

Hybridförlagen kräver att du ska vara med och betala utgivningen, helt eller delvis, vilket kan bli mycket dyrt. De som vill att du ska betala hälften av de faktiska kostnaderna ger dig i gengäld hälften av vinsten – om det blir någon.

Några säljer paket. Om du kan klippa upp över 100 000 kronor så får du hjälp med alltifrån redigering och formgivning till tryck och viss marknadsföring. När boken säljs får du tillbaka varje bruttokrona tills din investering är återbetald, därefter får du åttio procent av vinsten.

Om det blir någon vinst.

 

Förutom hybridförlagen finns det alltifrån tryckerier till småföretag som ”erbjuder tjänster” du kunde ha köpt in själv på andra håll – redaktörsarbete, formgivning etcetera.

Tyvärr har egenutgivningen blivit ett Klondyke också för aktörer som inte bryr sig om kvaliteten på de verk som ges ut. Detta växande problem gör mig bekymrad. Jag har just träffat några hundra bokhandlare på inköpsdagar och de berättar att de ser på egenutgivna böcker med stor skepsis, just på grund av bristande kvalitet.

Nyligen pratade jag med en uppgiven författare som vi kan kalla X. Han har, via hybridförlag, hittills investerat över 200 000 kronor i utgivning av sina böcker utan att få tillbaka ett öre i vinst.

X har fru, barn, normal lön och vanliga utgifter. Bokinvesteringen har grävt stora hål i familjens ekonomi utan att ge annan lycka än tillfredsställelsen att se sitt namn på några böcker som inte alls sålt så mycket som förlaget ställde i utsikt.

Det är inte bra för vare sig X eller bokbranschen.

Och jag misstänker att X inte får tillbaka sina pengar, än mindre någon vinst.

 

Med det här vill jag inte säga att du som funderar på egenutgivning ska förkasta idén. Det finns egenutgivare som lyckas bra. Mest känd är kanske Emelie Schepp som efter ett antal refuseringar gav ut Märkta för livet själv och har sålt över 40 000 exemplar! Dessutom har hon efter det fått ett trebokskontrakt med förlaget Wahlström & Widstrand.

Alltså finns det hopp.

Jag vill bara föreslå att du som ger dig in på egenutgivningens område är kritisk och försiktig när det gäller vem och vilka du ger dig i kast med. Fråga, begär referenser och be gärna förlaget eller företaget att visa faktiska siffror på vad de presterat åt andra egenutgivare.

Det är dina pengar.

Och tyvärr är det alldeles för många som är ute efter dem utan att egentligen bry sig om ditt författarskap.

 

Dag Öhrlund är författare och journalist. Han har skrivit en rad romaner och kom förra året ut med handboken Skriv din bok och sälj den.

Artikeln publicerades ursprungligen i Skriva #5 2014 (20 augusti 2014) och är skriven av .

Rekommenderas för dig

Annons