Så här kan skrivandet också se ut:
En djupt lärd man sitter på ett anrikt café i Berlin. En svart anteckningsbok och stora tankar som svävar förbi. Han kastar en blick ut på gatan, skriver några rader, och landar i en elegant aforism om livet och de stora konsterna. Sedan reser han sig och går ut i vimlet.
Horace Engdahl skiner upp när jag konfronterar honom med den romantiska bilden av honom själv, som han lite självironiskt delat med sig av i sin senaste bok Cigaretten efteråt.
– Men den är sann! Och det är ju fantastiskt. Har man jobbat som en gris i decennier kan det plötsligt komma ett ögonblick då man uppfyller den där bohemiska drömmen. Då får man njuta av det en stund, säger han. Men tillägger snabbt:
Publicerad 19-09-2018 och uppdaterad 12-02-2024 Artikeln är skriven av Per Adolfsson.
- Mer:
- Författarporträtt
