»Jag ville skriva en standardskräckis«

Emma Ångström greppar en av trollhasselns grenar, studerar den ett par sekunder och släpper taget. 

– Det här är inte skräck, den är på tok för gullig! 

Vad hon egentligen letar efter är ormhassel, men busken med slingrande reptilgrenar finns inte på Bergianska trädgården. Däremot kommer både den klibbiga bolmörten och spikklubban med sina taggiga frukter snart att vakna till liv i örtagården. Växterna med de mystiska namnen spelar en viktig roll i Emma Ångströms senaste rysare Det sista experimentet. De sommarlovs­lediga ungdomarna Dante och Freja snor med sig medicinalväxter från farfars trädgård och utövar en seans för att få kontakt med »den andra sidan«.

– Från början hade jag bara farfarn, hans fru, huset och trädgården, men ingen historia, säger Emma. Jag var tvungen att hitta på något läskigt som gjorde att det blev en rysare.

Fortsätt läsa
– gratis i en månad!

Därefter 49:-/månad.

Testa nu

Har du redan ett konto? här.

Publicerad 18-06-2018 och uppdaterad 21-05-2019 Artikeln är skriven av .

Rekommenderas för dig