Svepte Brev från min barndom av den colombianska Emma Reyes (övers. Manni Kössler) i ett långt drag och med stor, stor glädje!
Det är en hejdlös självbiografi i brevform, och om den kan sägas mycket (mest: läs den!), men det som är synnerligen intressant för min del är att den
- är skriven i jag-form
- beskriver en fruktansvärt dramatisk och fruktansvärd barndom, helt osentimentalt och med sån glädje för detaljerna.
Jag ska ju försöka beskriva en fruktansvärt dramatisk och fruktansvärd barndom i första person i min västernbok, och har en förkärlek för detaljer (hjärnan min jobbar mycket med träd, lite med skog) så det här blev en helt perfekt uppvärmning. Kommer eventuellt återvända inom kort, med rent tekniska ögon.