»Jag fick ett infall och mejlade honom«

Varför berätta om en berättare?

– Jag har jobbat som journalist med uppdrag för tidningar och magasin i tio år, och haft en kliande längtan efter att utveckla mitt skrivande. Testa något nytt. Jag hade länge sneglat mot biografi­genren men inte hittat någon lämplig person att ens pröva idén mot. När jag i början av förra året läste ett stort porträtt på Tom Alandh slog det mig att han hade varit helt rätt person att skriva om. Jag har en lång relation till hans filmskapande, och såg hans filmer redan när jag var liten. Därför kändes det både rätt och roligt. Så jag fick ett infall och mejlade honom, vilket förstås var ett lång­skott. Jag kände mig hyfsat säker på att jag inte ens skulle få något svar. Men efter ett par övertalnings­möten nappade han.

Du ser verkligen upp till Tom Alandh, märker man i boken. Hur påverkade det intervju- och skrivprocessen?

– Eftersom jag har en så stark personlig relation till honom och hans filmer bestämde jag mig redan från början för att vara transparent med det. Jag kunde ju inte låtsas som att det skulle vara någon slags undersökande historia, eller ett bokprojekt där jag skulle ha en kritisk blick, utan jag var helt öppen med min utgångspunkt: Att jag betraktar honom som en av landets främsta folkhemskildrare. Hade jag porträtterat honom i låt säga en dagstidning hade det varit svårare men nu kunde jag ta mig den friheten.