Spänningsförfattaren Emma Ångström arbetar med synopsis. Här ser du tre exempel ur hennes roman Det sista experimentet, som illustrerar förvandlingen från skiss till färdig text!
Råd från författarna
15 år efter debuten skriver Johanna Thydell sin första vuxenroman. Men det krävdes en livskris och ett avgörande beslut för att hon skulle våga ge sig på den.
I Martin Engbergs två senaste romaner är huvudpersonerna missanpassade, misslyckade unga män. Den ena rör sig på landsbygden, den andra inom akademin. Båda har antihjältens skimmer.
I ren vrede skrev skådespelare Evin Ahmad ner intryck från en resa från förorten till kulturens finrum. Först kom bilderna, sedan berättelsen, och resultatet blev en hyllad debutroman – En dag ska jag bygga ett slott av pengar.
Agnes Lidbecks hyllade debutroman Finna sig är en klaustrofobisk historia om Anna, som fastnat i en hårt mallad bild av sig själv som kvinna, mamma och hustru. Berättarrösten är rationellt distanserad och ger texten drag av fallstudie.
I sin stora romantrilogi har John Ajvide Lindqvist utforskat vår existentiella nollpunkt och låtit sig slukas av ett stort mörker. Men vad tror han egentligen själv på?
Oline Stigs noveller handlar om relationer, barndom och avgörande brytpunkter i livet. Stora berättelser som skulle kunna sträcka sig över hundratals sidor. Men som oftast ryms på ryms på mindre än trettio.
Det är i relationerna Majgull Axelssons berättelser finns – i de svåra, starka och komplexa banden människor emellan. Men hennes senaste bok handlar också om någonting mer: En stor oförrätt.
En grandios baksmälla. Så skulle man kunna beskriva Tone Schunnessons hyllade debutroman Tripprapporter. Det är en smutsig, självupptagen och maniskt flödande resa in i ett psyke på gränsen till sammanbrott.
Ett ungt par i ett hus vid medelhavet, en tryckande värme, och en hotfull känsla av katastrof bakom den trygga fasaden. I sin roman De fördrivna bygger Negar Naseh upp spänning som går att skära med kniv. Helt utan action.