Samtidigt som de traditionella förlagen anklagas för att vara ängsliga, tröga och alltför kommersiella har den snabba teknikutvecklingen skapat en växande do-it-yourself-rörelse. De möjliga vägarna till en utgiven bok har blivit fler men det är svårt att överblicka alternativen – och det finns många som vill tjäna pengar på din självpublicering
I fem delar skärskådar vi egenutgivningsbranschen och ger dig informationen du behöver för att fatta rätt beslut. I första delen beskriver vi de självpubliceringstjänster som finns och hjälper dig att ta reda på vad som passar dig. Du får också möta tre författare som valt att gå sina egna vägar.

Så ligger det äntligen där – ditt färdiga manus. Antingen visste du redan från början att du ville göra det här på ditt eget sätt genom att ge ut boken själv, eller så har refuseringsbreven börjat trilla in. Oavsett vad skälet är, så är dina alternativ många, för idag är det inte längre bara de traditionella förlagen som avgör vilka böcker som trycks. Det pågår en stor och omvälvande gör-det-själv-rörelse. En demokratiserande revolution som berikar både bokbranschen och litteraturen, anser vissa. Andra befarar att egenutgivningen leder till försämrad kvalitet och svåröverblickbart utbud av böcker. Och några varnar för Klondikestämning: en falsk guldrush där aspirerande författare riskerar att bli besvikna. För som en läsare skrev till oss: ”Det är väldigt svårt för en som är ny i branschen att skaffa sig den överblick som krävs för att undvika ”lycksökare”, där en bok blir tryckt och sedan liggande i ett hörn.”

Idag finns en uppsjö av självpubliceringstjänster – till exempel Vulkan, Type&Tell, Atremi, SolentroBoD m.fl. – och det kan kännas svårt att orientera sig. I den här serien ska vi dyka djupare ned i de olika tjänsterna men kortfattat kan man sammanfatta alternativen så här:

1. GÖR ALLT SJÄLV. Du kan ge ut din bok helt på egen hand och sköta allt från tryckning till distribution och marknadsföring på egen hand. Antingen startar du ett företag för att enbart ge ut dina egna böcker – det brukar kallas mikroförlag och kan innebära en del ekonomiska fördelar, som att det du köper blir avdragsgillt. Du kan också strunta i det och agera som privatperson. Oavsett vilket så innebär detta att du sköter precis allting själv: producerar din bok på egen hand och kontaktar ett tryckeri, distribuerar själv eller tar direktkontakt med en distributör, sköter försäljning, marknadsföring och så vidare. Det här är ett slitgöra. Bered dig på ett oändligt antal telefonsamtal, lastpallar med böcker i garaget och mycket tragglande på Skatteverkets hemsida. Men om du är en tusenkonstnär med tid, engagemang och mycket vilja kan det här vara ett kul och billigt alternativ. Om du gör allting själv och trycker upp böckerna ”on-demand” – alltså först när de är sålda – behöver det faktiskt inte kosta dig en enda krona.

2. KÖP VISSA TJÄNSTER. Du kan också göra det mesta själv men ta hjälp av externa aktörer med olika delar. Formgivning av bokomslaget, lektörsläsning, korrekturläsning, distribution, agent som sköter din marknadsföring och redovisningskonsult eller revisor som gör bokföring (om du väljer att starta ett företag) är exempel på sådant du kan ta hjälp med.

3. KÖP PAKETLÖSNING. Många väljer att anlita ett egenutgivningsföretag (vissa kallar dem också för bokutgivningsföretag). De hjälper dig att trycka boken och erbjuder ofta olika sorters paketlösningar, som innehåller olika tjänster. Ett enklare startpaket kan kosta från ett par tusenlappar och innehålla 30 exemplar av din bok, ett gratis provtryck, medverkan i Bokrondellen (vilket gör det enkelt för bokhandlarna att köpa in din bok), utskick av din bok till BTJ (deras omdömen används av biblioteken för att avgöra vilka böcker som ska köpas in), en gratis e-bok och enklare marknadsföring. Ta dig tid att jämföra olika erbjudanden för att hitta det du tycker passar dina behov bäst. På Bokmässan brukar många egenutgivningsföretag ha en egen monter. Det är ett bra tillfälle att prata med de olika företagen och försöka få en känsla för hur de kommer att hantera din bok.

4. ANLITA HYBRIDFÖRLAG. Det som skiljer hybridförlagen från renodlade självpubliceringstjänster är att de aktivt väljer ut vilka manus de tror på och refuserar övriga. Andelen antagna manus är dock betydligt större än på traditionella förlag. Blir ditt manus antaget hos ett hybridförlag får du som privatperson själv investera i utgivningen och det kan handla om mycket pengar – 100 000 kronor är en rätt normal summa. I gengäld utlovar förlaget en hantering av manuset som liknar de traditionella förlagens: ambitiös marknadsföring, en gedigen genomgång av ditt manus och en mer professionell produkt. Går boken med vinst får du en större del av vinsten än hos traditionella förlag och du har mer inflytande över processen hos ett hybridförlag. Men du måste vara medveten om att du tar en ekonomisk risk. Det kan hända att du investerar stora pengar och sedan inte säljer några böcker – då blir vinsten noll och din investering en ekonomisk förlust. Värt att tänka på är också att hybridförlagen redan fått in en väsentlig del av betalningen (från dig) då de börjar arbeta med boken. Incitamentet att göra en bra bok är därmed inte detsamma som hos de traditionella förlagen, där även deras inkomst är helt beroende av att boken säljer.

Så vad är rätt för dig? Naturligtvis kommer svaret att skilja sig åt beroende på vem du är och vilken bok du skrivit.

En bra början är att formulera en målsättning. Du kan dela upp den i tre nivåer:

Vad är ditt drömscenario?

Vad är en rimlig förväntning?

Vad skulle vara ett så taskigt resultat att det i efterhand inte känns värt det?

Här är det bra att ägna sig åt lite självrannsakan för att projektet ska bli realistiskt. Fundera över hur mycket resurser du faktiskt har i form av tid, pengar och kontakter. Om du är en heltidsarbetande småbarnspappa med ständig sömnbrist, är det nog inte strategiskt att dra igång ett eget förlag som kommer att kräva all din lediga tid under flera år framöver. Om du har ett vikariat med halvtaskig lön, ska du förstås inte beställa hem femtusen inbundna exemplar som du måste sälja för att din privatekonomi ska gå ihop. Och om du är en introvert och tystlåten typ som helst sitter ensam och skriver, kommer du kanske inte att vilja eller orka marknadsföra din bok i flera år framöver.

När du har inventerat dina resurser är det smart att fundera över hur din bok kan tänkas landa. Försök distansera dig från ditt verk och tänk som en förläggare. Det finns trots allt en anledning till att nålsögat är så litet hos de traditionella förlagen, och om det är så att du blivit refuserad tidigare är det bra om du verkligen kan formulera för dig själv varför du gör en annan bedömning av din boks potential. Vaska fram självinsikten.

Försök besvara följande frågor:

Vilken sorts bok har du skrivit? Vilken genre, längd, ton och tilltal har den? Hur brukar den här sortens böcker tas emot av kritiker och hur brukar de sälja?

Vilka är de tilltänkta läsarna? Varför tror du att de skulle vilja läsa din bok?

Vem är du och vilken sorts framtoning skulle du som författare ha?

Vilka förutsättningar har du att marknadsföra boken? Eller för att använda säljspråk: vilka kanaler har du tillgång till?

Summera svaren och skärskåda resultatet. Sannolikt ger det dig en bra fingervisning om vilken sorts tjänst du ska välja. Skriv ner det du kommit fram till som en sorts riktlinje du kan återkomma till när du ska fatta beslut längs vägen, stora som små.

I nästa nummer av Skriva kommer vi att dyka ännu djupare och beskriva en rad olika vägar att välja, beroende på vem du är och vilken bok du skrivit.  Där presenterar vi rätt väg för entreprenören som vill skapa en bestseller, för drömmaren som skrivit sin stora roman och nu vill få ett gediget slutresultat och för dig som har resurser att betala för att få hjälp på vägen. Också du som är expert på ett visst ämne och du som vill dokumentera någonting (alltifrån ditt barns första år till din farfars oslagbara recept på älggrytor) får veta vilken väg du ska välja.

Fördelar och nackdelar med att ge ut en bok själv

+ Du får mer kontroll och inflytande över processen, både vad gäller bokens innehåll och utseende.

+ Du kan själv avgöra hur stort du vill att ditt bokprojekt ska bli – en liten upplaga för de närmaste eller en storsatsning.

+ Du är inte beroende av någon annans beslut eller åsikter om det du skrivit.

+ Om din bok säljer bra är det du som gör den största ekonomiska vinsten.

+ Du kommer att lära dig massor: om bokbranschen, marknadsföring, bokproduktion och inte minst om dig själv, dina styrkor och förmågor som person och författare.

– Du går miste om de traditionella förlagens kompetens, både vad gäller produktionen av boken och marknadsföringen av den.

– Det är oerhört svårt att nå ut, att bli recenserad eller uppmärksammad på andra sätt. Att som egenutgivare lyckas marknadsföra sin bok kräver skicklighet, fingertoppskänsla, en skopa tur och en riktigt, riktigt bra produkt.

– Som egenutgivare riskerar du att känna dig rätt så ensam. Du fattar själv de flesta besluten, du tar ensam alla risker och du ska själv stå för din bok, utan ett stort traditionellt förlag i ryggen.

– Egenutgivning innebär ofrånkomligen en ekonomisk risk. Ju mer pengar du investerar, desto större risk tar du.

– Många i bokbranschen ser fortfarande med skeptiska ögon på självpublicerade böcker. Flera framgångsrika egenutgivare har vittnat om hur de fått kämpa för att bli tagna på allvar.

Visste du att…

… de två mest sålda böckerna 2015 var egenutgivna? Lär dig leva: Mindre stress – Mer närvaro av Mats Billmark och Susan Billmark och Kaninen som så gärna ville somna av Carl-Johan Forssén Ehrlin sålde båda två mer än någon bok utgiven av ett traditionellt förlag.

… allt fler recensionsexemplar som når tidningsredaktionerna är egenutgivna. Det visar en mailenkät från Skriva till de sex största svenska kulturredaktionerna. Allihop berättade också att de nästan aldrig recenserar självpublicerade böcker – men det händer.

Vill du läsa mer om egenutgivning? Missa inte Ge ut din bok – från manus till mål. Författare är Skrivas redaktör Johanna Wiman.