Konsten att skriva barnbok

Lite enklare att skriva än böcker för vuxna, lagom präktiga och pedagogiska och ängsligt sneglande åt tidsandan. Nja… barnböcker kan säkert vara allt det där, men också precis tvärt om. Vi tittar närmare på konsten att skriva barnbok.

Det värsta som finns är synen på bilderboken som sömnmedel, någonting man bara läser för att få barnen i säng på kvällen. I sådana fall ska boken åtminstone ge upphov till märkliga drömmar, menar Eva Dahlin, litterär chef och ansvarig förläggare för bilderböcker på Bonnier Carlsen. Hon skrattar när hon säger det sista och utvecklar:
– En barnbok ska vara en litterär upplevelse, på vårt förlag vänder vi oss även starkt emot bilderbokens pedagogiska funktion. Det finns andra förlag som vill ha just det men för oss är det alltid läsupplevelsen som är det centrala; det måste vara äkta, trovärdigt och innerligt.

En fördomsfull bild

Det finns en fördomsfull bild av att det skulle vara enklare att skriva barnbok än en vuxenbok, menar hon, men men i själva verket har hon sett otaliga exempel på otroligt duktiga vuxenförfattare som försökt skriva barnbok utan att lyckas.
– I de fallen har man inte passat för genren och berättelsen har inte fått liv, det har bara fallit platt. Det finns ingen korrelation mellan att vara en fantastisk författare för vuxna och att vara det för barn.

Alla upplevelser blir starka

Tecknaren och författaren Stina Wirsén menar att det faktum att hennes böcker kan vara det första mötet med litteratur för just det barnet som läser, innebär ett stort ansvar. Hon är en av Sveriges mest lästa och uppskattade barnboksförfattare och illustratörer och har god erfarenhet av att skriva barnbok.
Stina Wirsén arbetar både ensam och tillsammans med bland andra sin mamma Carin Wirsén, med vilken hon har gjort bland annat Rut och Knut-böckerna som de fått Elsa Beskow-plaketten för. Wirséns Vem-böcker har filmatiserats och just nu arbetar hon på ett filmprojekt utifrån Brokiga-böckerna.
– Jag är väl medveten om det ansvar jag har och det innebär att jag tar min publik på stort allvar. Mina böcker eller filmer ska aldrig handla om ingenting, de ska ta upp de frågor som små barn har ett behov av att diskutera, säger hon och fortsätter:
– För ett litet barn blir alla upplevelser så starka i och med att det är första gången barnet går igenom just detta; att kanske bli puttad eller biten på förskolan, inte få vara med och leka, att en vuxen blir arg – allt det här är väldigt omvälvande saker för ett litet barn och de behöver böcker som speglar de känslorna.

Har återvänt till barnens förskola

För att komma nära det lilla barnets upplevelsesfär säger sig Stina Wirsén ha ”parasiterat på mina egna barn under hela deras uppväxt”.
– Men nu är de 19, 17 och 10 år. Min minste är snart 150 centimeter lång, inte alls så liten längre. Då gäller det att hitta andra vägar, till exempel har jag återvänt till mina barns förskolor, varit med på fruktstunder och ute på gården bland galonbyxorna. Jag tar varje tillfälle att få komma nära barnens värld.

Älskar Loranga-böckerna

Stina Wirsén har tidigare varit chefsillustratör på Dagens Nyheter och gör även många illustrationer som vänder sig till vuxna.
– Jag kommer att fortsätta blanda olika genrer och vända mig till olika åldrar så länge jag lever och har hälsan, men det är klart att beslutet att säga upp mig från Sveriges största dagstidning och istället lägga mest tid på produkter för de allra minsta visar hur viktig jag tycker den gruppen är.
Även om sättet att arbeta givetvis skiljer sig beroende på vilken ålder man vänder sig till så tycker Stina Wirsén att indelningen av barnböcker på många sätt är konstlad och onödig. Hon påpekar vikten av att tänka på att läsupplevelsen ofta sker i samspel mellan barnet och en högläsande förälder.
– En av anledningarna till att jag fortfarande älskar Barbro Lindgrens Loranga-böcker är att mamma tyckte så mycket om dem. För mig som barn gjorde det att läsningen blev ännu starkare.

Många möjligheter för den som vill skriva barnbok

Vuxna har en utvecklad associationsförmåga och det innebär till exempel att hon kan göra referenser till konsthistorien i sina bilder, säger Stina Wirsén. En annan aspekt är att vuxna kan välja bort just hennes bilder om de inte tycker om dem.
– Barn är betydligt mer utlämnade till det de blir serverade. Så visst finns det skillnader, men fixeringen vid vilka åldrar som kan läsa vilka böcker verkar bara öka och det tror jag kommer mycket från bokhandlarna. Det är jättetråkigt, ett gissel. Själv läser jag Mumin och Loranga varje år, och jag fyller 45 nästa gång. Men jag läser Hjalmar Söderberg också, det finns ingen motsättning.
Svenska barnboksinstitutet menar dock att en pågående trend är ifrågasättandet av bilderboken som konstform enbart för yngre barn. Varje år genomför de en så kallad barnboksprovning med syfte att ge en översikt med trender och statistik över den aktuella barn- och ungdomsboksutgivningen. I analysen av förra årets utgivning konstateras att det kom bilderböcker som lika mycket, ibland mer, var avsedda för lite äldre barn eller vuxna läsare. Som exempel på tydligt åldersöverskridande verk gavs 2011 års ALMA-pristagare, Shaun Tan och Kitty Crowther. Deras verk berör djupa existentiella frågor som har relevans för både barn och vuxna.
– Bilderboksutgivningen i Sverige är stor, bred och 2011 större än någonsin. Den sträcker sig från enkla massproducerade småbarns- och bilderböcker till existentiella och konstnärligt syftande verk, sade institutets chef Jan Hansson i en presentation av bokprovningen.

Ständigt på jakt efter författare som vill skriva barnbok

Till Bonnier Carlsen kommer en strid ström av manus från människor som drömmer om att ge ut en barnbok. Eva Dahlin säger att intresset är väldigt stort och dessutom ökar hela tiden och att utrymmet förvisso är begränsat, men att förlaget ständigt är på jakt efter nya författare och illustratörer.
– Jag tycker att kvalitén på det material vi får in överlag är hög. Det går så att säga inte att bortse ifrån de spontanmanus som vi får in för då riskerar man att missa bra saker.
En skillnad gentemot vuxenförlagen är att samma författare ofta återkommer med en tät utgivning, säger Eva Dahlin.
– Vi samarbetar ofta tätt med samma personer, både författare och illustratörer. Det finns många som jag har gjort ett tiotal böcker tillsammans med, det är ju inte lika vanligt på vuxensidan. Det innebär också att många idéer kommer fram i samarbete mellan oss och de vi redan jobbar med.
Det vanligaste är att de spontanmanus Bonnier Carlsen får in bara består av text. Illustratör väljs sedan i de fall det är aktuellt i dialog med författaren. För den som vill skriva barnbok är det ingen fördel att samarbeta med en illustratör innan manuset blivit antaget, säger Eva Dahlin.
– Tvärtom, skulle jag säga. Om vi gillar manuset men illustrationerna inte håller tillräckligt hög klass kan det bli en jobbig situation.

Söker nya namn

Illustratörer skickar ofta in arbetsprover till förlaget, mer sällan hela bokidéer. Under våren 2013 kommer dock Bonnier Carlsen att ge ut en bok som startade med en idé i form av illustrationer.
– Just den boken började i andra änden, det händer, men är ovanligt.
Bonnier Carlsen har kontakt med bland annat skrivarutbildningar för att värva nya intressanta författarnamn. Det händer att förlaget hör av sig till personer som inte tidigare skrivit böcker men som de tror kan ha en historia att berätta.
– Kanske har vi hört ett radioprogram eller liknande och känner att här kan det finnas något. Men det är inte alltid helt enkelt. Många blir smickrade av att bli kontaktade och håller sedan inte texten kan det bli en stor besvikelse.
Någonting Eva Dahlin gärna skulle vilja få in är manus från fler personer med annan bakgrund än den svenska.
– Det är alltför homogent i dag, det behövs fler röster, konstaterar hon.

Läs mer i Skriva #6 2012
Råd och tips från Gunilla Bergström, Pija Lindenbaum och Ulf Nilsson.
Förlagen berättar vilka barnböcker de vill ge ut.

Tidningen Skriva - Tidningen för dig som skriver

Bild: Spirit of america/Shutterstock

Skriv inledningen till en historia, med max 25 ord, baserat på bilden.

De fem bästa inledningarna belönas med ett exemplar av Min roman – en fylla-i-bok i fyra delar som behandlar de olika komponenterna i ett skrivprojekt. Vi behöver ditt bidrag senast 1 juni.

Skicka till: bilden@tidningenskriva.se. Glöm inte att skriva ut din postadress.

Tidningen Skriva - Tidningen för dig som skriver

Med sin välkomponerade novell vinner Gustaf Hagel novelltävlingen på temat MONSTER.

Lär mig spela!” skrek Anders ut över forsen. Tre gånger. Han vände sig hit och dit, försökte urskilja något över det brusande vattnet. Fullmånen lyste upp gläntan där han stod, fiolen i hand, och spanade ut över älven. Ett vak dök upp och rörde sig uppströms. Vid en sten rakt framför honom steg en man upp. Anders stod förstenad. Det funkade! tänkte han. Det funkade verkligen! När mannen satt sig sträckte han sig ned i vattnet och drog upp en fiol täckt av dy och mörka växter. Han vände blicken mot Anders; kalla, ljusa, glittrande ögon.
“Du kommer lära dig” sa mannen med en röst av svarta vatten och dundrande fall, “du kommer lära dig och du kommer spela min sång.” Anders mötte den frostiga blicken men kunde inte hålla den. Han studerade sin fiol och sin stråke; båda kostade honom mer än en årslön vardera men han ville ha mer. Jag vill bli berömd, tänkte han, den bäste någon någonsin hört talas om.
“Och så skall du bli” svarade mannen leende, “alla och envar kommer trollbindas av din fela.” Anders nickade och svalde hårt.

Han hade varit en respekterad speleman tidigare men veckorna efter det nattliga mötet hade varit de bästa i hans liv. Hans fiol mötte älskandes hjärtan, förförde dansande fötter och slog an sorgesträngar hos dem som förlorat.
Den här kvällen kunde bli hans största. Om det blev lyckat kunde han lämna gården och bli speleman på riktigt. Åtminstone hoppades han det.
Han tittade ut över ladan och stannade vid det nygifta paret. Så vacker, tänkte han och beundrade bruden. Det var hennes dag och han skulle göra allt för att det skulle bli den bästa.
“Det här är en polska i sju delar” ropade han till publiken lite senare, “och det är kvällens sista dans!”. Spridda applåder och rop. De är för fulla för att märka nåt, tänkte han och bet ihop, men jag ska visa dem.
De andra musikerna mumlade oroligt bakom honom. Han vände sig om, rynkade pannan och sa:
“Polska i D-moll, försök hänga med.” De ryckte på axlarna men sa inget.
“En, två, tre!”
Han hade aldrig spelat något liknande och Anders kände melodin flöda genom hela kroppen. Dansande par for över hela golvet och till och med byns gamla surgubbe stampade takten där han satt.
Tre delar flög förbi och han ökade tempot. Golvet började fyllas. Anders såg den nyblivna svärfadern ta sin sedvanliga svängom med skönheten i vitt. Rummet kokade. Lamporna verkade pulsera i takt. Han var melodin, luften, själva själen som dränkte salen.
Någonstans i sjätte delen såg han ett äldre par just framför scenen. De såg bekanta ut. Munnen föll upp och hans ögon blev stora som ägg. Mor och far! Hans far, Lame-Lasse, var inte vida känd för att kunna gå, än mindre dansa, men följde i dansen som om han vore trettio år yngre. En rysning gick längs Anders ryggrad. Det kan inte… Men hur han blinkade försvann de inte. Jag måste sluta, tänkte han men musiken kontrollerade honom.

När sjunde delen började flög dörrarna upp. Anders ropade i takt med den trolska melodin och nu satt ingen ned längre. Dansen tog dem ut i den kalla natten och Anders följde efter med fingrarna böljande längs fiolens hals och stråken flygande över strängarna. I ögonvrån såg han hur möblerna rörde sig kusligt till polskan men strax omslöt skogens dunkel honom. En mullrande fors rusade mellan träden längre fram och dansarna närmade sig dess strand; virvlande, snurrande, vilt famlandes efter varandras händer och midjor.
Anders såg brudens fötter nå vattnet. Nej! Så här skulle det inte vara! Melodin blandades med älvens dån och hur han än försökte kunde han inte sluta spela. Dansande par tumlade om varandra ut i vattnet och en efter en försvann de under ytan. Håren på Anders armar ställde sig på ända när vattnet började sippra in i stövlarna. När det nådde halsen var han ensam. Framför honom såg han ett par kalla, ljusa ögon. De glittrade strax under ytan.
“Du kommer bli berömd” sa en röst när han sjönk, “ditt namn kommer alltid att kommas ihåg som den bästa spelemannen någonsin.” Anders blundade och kippade efter andan.
“Efter mig.”

Juryns motivering

En mytisk figur återuppstår och drar med sig vår nyfikenhet ända ner i djupet i något som liknar en klassisk folksaga. Likt spelemannen som leder sina dansare leder författaren sina läsare igenom denna välkomponerade novell.

Tidningen Skriva - Tidningen för dig som skriver

Juryns hedersomnämnanden i novelltävlingen med temat Monster gick till Johan Holm och Christoffer Holst. Här är Christoffer Holsts bidrag.

Innanför min ytterdörr finns en gallergrind. Den är inte speciellt modern. Den är svart och tunn och gallren snirklar sig runt varandra som en dammig klätterväxt i metall. Den installerades i lägenheten för snart ett år sedan, dagen efter att mormor hade dött. När jag frågade hyresvärden varför, svarade hon bara att ytterdörrarna i huset är för lätta att bryta sig igenom och att det var billigare att sätta in ett extra komplement istället för att byta ut dem. Jag föreställde mig att den skulle se massiv ut: tung som en balkvalvsdörr, med bultar som glimrar i mörkret och röda sladdar som leder till en vägginstallerad larmcentral. Jag kunde inte haft mer fel. Den tog fem minuter att installera och ser ut att kunna sågas sönder av en eltandborste. Jag har låst den ikväll. Visst har jag det? Jag låser den ju alltid. Mina vänner kallar mig paranoid och frågar vad jag skulle ta mig till om det börjar brinna mitt i natten. Hur skulle jag hinna låsa upp den i all panik? Jag vet att jag skulle hinna. Jag är inte paranoid, jag gillar bara att hålla mig på den säkra sidan. Nyckeln ligger alltid vilande på mitt nattduksbord, bara några centimeter från mitt huvud. Den ser ut som nycklar gör i gamla filmer, lång som en halv blyertspenna och med ett litet huvud med framstickande huggtänder längst ut. Från den vänstra sidan av dubbelsängen i mitt nedsläckta sovrum kan jag se rakt ut i hallen. Se hela dörren. Placeringen är väl knappast optimal men att byta sida känns otänkbart. Att lägga mig riktad mot fönstret åt gatan hade känts som att vända ryggen åt ett stup. Jag vill ju se. Jag vill ju vara medveten. Så länge jag har låst och har nyckeln till hands är allt under kontroll. Och jag har låst. Visst har jag låst.

Det är något speciellt med gamla lägenheter. Man blir tvungen att stå ut med en hel del ljud. Det är oftast inga märkvärdigheter, utan snarare små detaljer man får lära sig lokalisera för att inte bli rädd när de ger sig till känna. Vattenledningar som vibrerar bakom tunna väggar, höga fönster som kvider när temperaturen sjunker snabbt utomhus och golvplankor som knarrar till även när någon inte går på dem. Livstecken, som mormor brukade kalla de för under tiden hon bodde här. Bevis på att man inte är ensam utan i sällskap. Men sedan finns det annat också. Sådant som jag inte berättar för mina vänner. Sådant som bara skulle få dem att ifrågasätta mig mer än vad de redan gör. Min ytterdörr består till häften av frostat glas och där utanför skiner en tung mässingskrona upp det tredje våningsplanet varje natt. Ibland när jag vaknar om nätterna kan jag svära på att ljuset ser annorlunda ut, att det blockeras på något sätt, skuggas av något. Det varar aldrig speciellt länge, men i några få ögonblick kan jag tycka mig skymta något där utanför. Bakom det frostade glaset. Något som separerar mig från ljuset. Något som tittar in.

Jag har låst min gallergrind. Det gör jag varje natt. Varför skulle jag ha gjort annorlunda ikväll? Rödvinet har täppt igen mina näsborrar och jag drar in den fuktiga luften genom munnen i stället. Andetagen ekar högt i sovrummet, de låter nästan inte som mina egna. Täcket är uppdraget till hakan och jag ligger hopkrupen i fosterställning. Mina vänner retar mig för att jag har en dubbelsäng trots att jag bor själv. De säger att den bara tar plats. Kanske har de rätt. Den fyller ju ingen poäng. Det blixtrar till utanför ytterdörren, som det gör varje kväll vid den här tiden, och takkronan börjar lysa. Natten är här. Den är här nu. Jag sluter ögonen och låter fingrarna vandra över nattduksbordet, de säkerhetsställer lugnet genom att försiktigt nudda vid den kalla metallen på nyckelns spets. Jag är inte paranoid, jag gillar bara att vara på den säkra sidan. Jag har låst gallergrinden och de höga andetagen ekar mellan väggarna. Innan jag somnar känns sängen varmare än vanligt.

Juryns hedersomnämnande

Med små medel bygger författaren skickligt upp sin text, där mycket lämnas öppet åt läsarens tolkning. En klaustrofobisk novell om rädsla för vad som skulle kunna finnas utanför det låsta rummet. Eller innanför.

Tidningen Skriva - Tidningen för dig som skriver

Juryns hedersomnämnanden i novelltävlingen med temat Monster gick till Johan Holm och Christoffer Holst. Här är Johan Holms bidrag.

Den lille mannen bodde i en lägenhet i ett hus på en gata i den stora staden. En dag kände han sig ensam så han köpte en kattunge att ha som sällskap. När han kom hem tog han av sig hatt och rock och tog upp kattungen ur buren och kramade den.
- Husses lilla kissemiss, sa han.
Den lille mannen la upp mat i en skål och kattungen åt med god aptit. Det var en hungrig kattunge och den lille mannen fick ta på sig hatt och rock och gå till affären och köpa mer mat.
- Husses lilla kissemiss ska få mer att äta, sa den lille mannen när han kom hem igen.
Kattungen åt och åt och snabbt blev den en vuxen katt. Den lille mannen fick ta på sig hatt och rock varje dag och gå till affären för att köpa mera mat. Och katten åt fort upp maten som den lille mannen la upp i skålen. Katten blev större och snart hade den växt förbi grannens tax.
Den lille mannen märkte att kattskålen blivit för liten så han köpte en ny skål nästa gång han köpte mat.
- Husses lilla kissemiss har fått en ny skål, sa han och hängde upp sin hatt och rock.
Sedan fyllde han skålen med nyinköpt mat och katten åt med god aptit som den brukade.
Den lille mannen matade sin katt varje morgon, middag och kväll. Katten var mycket nöjd med sin husse och låg i soffan och kurrade när den lille mannen tittade på teve medan han klappade sin kissemiss.
Allteftersom dagarna gick blev katten större, nu var den lika stor som en schäfer.
Den lille mannen märkte att hans kissemiss inte ville ha kattmat längre. Så han tog på sig hatt och rock och gick till affären och köpte riktigt kött istället. Han köpte också en plastbalja att lägga köttet i eftersom portionen inte fick plats i skålen.
- Husses lilla kissemiss har fått ny mat och ny matskål, sa den lille mannen och hängde
av sig hatt och rock när han varit och handlat. Katten hade nu vuxit sig stor som en kalv och glufsade i sig köttet med god aptit. Och efter ytterligare en tid var den som en bengalisk tiger som ibland morrade den åt sin husse när den ville ha mer mat. Så den lille mannen fick skynda sig på med hatt och rock och springa och handla.

Tiden gick och katten växte och var nu stor som en häst. En dag när den lille mannen varit och handlat åt katten upp honom i ett par stora tuggor innan han ens hunnit hänga av sig hatt och rock. Katten slickade sig om munnen och kliade sig innan den knuffade upp dörren för att gå ut och skaffa mera mat.

Juryns hedersomnämnande

En oväntad tolkning av temat återfinns i den skräckinjagande historien om den lille mannen och hans lilla kissemiss som till slut inte är så liten längre. Med tydlig berättarglädje använder sig författaren av sagans form för sin novell.

Tidningen Skriva - Tidningen för dig som skriver

Bidragen ska vara på max 4 000 tecken inklusive mellanslag. Klistra in ditt bidrag i ett mail och skicka till novell@tidningenskriva.se. Glöm inte att ange namn, adress och telefonnummer i direkt anslutning till ditt tävlingsbidrag. Vi behöver ditt bidrag senast 21 maj.

Vinnare utses i samarbete mellan tidningen Skriva och förlaget Novellix som ger ut noveller styckvis och i fickformat

Vinnaren belönas med ett presentkort på 500 kronor i vår webbshop och får sin novell publicerad i tidningen.

Tidningen Skriva - Tidningen för dig som skriver

Skriva 3 2013 – Från idé till bok

Har du en lysande bokidé? Osäker på hur du ska gå vidare? I Skriva nr 3 2013 visar vi fyra steg för att utveckla din idé och låter tre författare berättar hur de själva gjorde. Vi frågar också förlagen om hur man på bästa sätt förvaltar sin idé och Författarförbundets jurist svarar på frågan om man kan skydda en unik idé från plagiat.

Dessutom stora intervjuer med Monika Fagerholm och Kristian Lundberg som delar med sig av sina skrivprocesser. Elisabeth Rynell berättar varför man måste älska alla sina karaktärer – även de mest tvivelaktiga. Jesper Weithz om hur man gör roman utifrån sitt samhällsengagemang och Petter om boken han önskar att han skrivit.

Vi spanar också in den nya löpartrenden bland författare och berättar varför det aldrig är för sent att debutera. Vi visar hur man vänder ett »nej« till något positivt och berättar varför det kan vara så viktigt att ta en paus från vardagen och resa bort och skriva.

Teckna prenumeration

Köp som lösnummer

Köp i digital version

Tidningen Skriva - Tidningen för dig som skriver

Nu har vi fått tredje numret för 2013 av Skriva till redaktionen och därför kommer här en liten förhandstitt på innehållet. Tidningen kommer snart att finnas i digitala versioner, i brevlådor och butiker runt om i hela landet. Du kan också redan nu förhandsbeställa tidningen i vår webbshop. Mycket nöje!

Res bort och skriv i sommar

Stor intervju med Kristian Lundberg

Från lös idé till lysande roman

Varför springer författarna?

Tidningen Skrivas chefredaktör träffar Monika Fagerholm

Förlagspanelen om vikten av en unik idé

Skriva #3 2013 – Från idé till bok

Tidningen Skriva - Tidningen för dig som skriver

Få fler följare på Twitter

Många strävar efter att få fler följare på Twitter. Här avslöjar vi knepen som Twitterproffsen talar tyst om men många använder.

1 Vikten av många användare
Det går förstås bra att använda Twitter bara för att följa vad andra skriver. Då spelar det ingen roll om du själv har få eller inga följare. Men för de allra flesta twittrare är antalet följare hårdvaluta.
Den med många följare uppfattas som mer intressant än den med få följare. Och med många följare ökar också chanserna att bli retweetad och på så sätt få fler följare på Twitter.
Eftersom så många twittrare hela tiden strävar efter att få fler följare kan man använda sig av olika metoder som talar till denna sida hos dem.

2 Följ många
Många följer tillbaka om du börjar följa dem. Antingen av nyfikenhet, artighet eller av strategiska skäl. Grovt sett kan man säga att ju fler du följer desto fler följare på Twitter kommer du att få själv.
Vissa har detta som renodlad strategi. De följer extremt många människor och håller sedan koll på vilka som följer tillbaka. De som inte följer raderas efter ett tag och ersätts av andra användare. Det är inte ovanligt att man ser användare som av denna anledning följer tusentals personer. Edit: Sedan ett par månader tillbaka har Twitter satt en spärr vid 2 000 konto. Fler än så kan man inte följa utan att själva ha över 2 000 followers.

3 Följ alltid tillbaka
Eftersom många människor använder sig av ovanstående strategi så kan man själv bestämma sig för att alltid följa tillbaka. Detta gör att du blir mer attraktiv att följa för människor som själva vill samla på sig fler följare.
Vissa skriver till och med ut att de använder sig av denna princip i beskrivningen av sig själva.
Du kan själv aktivt välja att följa personer som alltid följer tillbaka. Kolla i deras profiler hur många de följer respektive hur många följare de har för att få en aning om vilka som alltid följer tillbaka.

4 Parasitera på andra
Att retweeta med en egen kommentar kan vara ett sätt att ”parasitera” på någon annan användares välformulerade inlägg. Är det du retweetar tillräckligt intressant så är chansen stor att dina egna följare inte orkar leta upp grund-tweeten. I stället kommer de att retweeta din retweet och då kommer ditt användarnamn med. På det här sättet kan man i vissa fall få stor spridning utan att själv ha skrivit något särskilt intressant.

5 Håll dig kort
En tweet får vara max 140 tecken lång inklusive eventuella länkar till bilder och webbplatser. Det kan dock vara klokt att hålla sig ännu kortare. Detta för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att bli retweetad.
För den som vill retweeta med en kommentar blir tweeten nämligen längre på grund av att även den retweetades användarnamn ska få plats.

6 Uppmuntra till retweets
Ofta ser man att folk avslutar sina tweets med en uppmaning om att bli retweetad. ”@arbetslos: Jag söker nytt jobb. RT = kärlek.”
Denna metod ska endast användas i undantagsfall eftersom det kan uppfattas som tiggande.

7 Belöna retweets
Har du resurser eller sitter du på något åtråvärt så kan du belöna retweets. En av de mest retweetade kvittringarna i svenska sammanhang kom från Fredrik Wikingsson och var reklam för Fredrik & Filips scenshow. Anledningen till att den blev så spridd var inte att den var ovanligt välskriven, rolig eller angelägen. Det berodde helt enkelt på att Fredrik lovade att lotta ut biljetter till showen bland alla som retweetade honom.
Kanske kan du komma på en liknande idé som passar dig?

8 Tacka för retweets
En elegantare metod än ovanstående är att alltid tacka för retweets. Det fungerar på så sätt att man håller koll på vilka som retweetar och därefter tackar dem i en ny tweet. Det ger ett sympatiskt intryck men döljer ofta en krass strategi.
Tanken är nämligen att andra twittrare på så sätt ska se att man vinner på att retweeta dig och därför bli triggade att själva retweeta dig nästa gång.

9 Smickra
Följ andra användare och smickra dem genom att till exempel berömma och dela deras blogginlägg, ledarartiklar, länkar till deras böcker eller vad det nu kan vara. Folk blir inte bara glada av smicker, de flesta vill uppmuntra och hålla sig väl med andra twittrare som lyfter fram dem och börjar därför följa tillbaka. Det är också större chans att de retweetar dig och på så sätt kan du få fler följare på Twitter.

10 Visa ditt sociala nätverk
Man kan ibland få intryck av att det inte går att skicka privata meddelanden på Twitter. Detta med tanke på alla meningslösa tweets där två personer försöker komma överens om var de ska träffas för en fika. I själva verket handlar många av dessa tweets om att visa upp sitt sociala nätverk för andra twittrare och på så stärka bilden av sig själv som en spännande person med rikt socialt liv.

11 Marknadsför din Twitter
Bestämmer du dig för att bygga upp en solid tillvaro på Twitter så bör du ta varje chans att marknadsföra ditt twittrande. Inkludera en länk till ditt twitterkonto eller skriv helt enkelt ut ditt användarnamn på alla ställen du kommer åt: blogg, visitkort, signaturen på din e-post, Facebook och så vidare.

12 Tjata, tjata, tjata

Synd du inte så finns du inte. Flödet av inlägg på Twitter är enormt och för att synas i mängden gäller det att vara aktiv. Snitta på minst ett inlägg per timme. Gör egna inlägg, kommentera andras och retweeta tills fingrarna blöder. Vill du få fler följare på Twitter så måste du våga sticka ut.

13 Starta bluffkonton
Eftersom det är så enkelt att starta ett konto är Twitter översvämmat av bluffkonton, bedragare och spammare. När sökmotorn PeekYou granskade den republikanska presidentkandidaten Newt Gingrich 1,2 miljoner följare på Twitter så visade det sig att 92 procent av dem utgjordes av fejkade konton som användes för att ge intryck av Newt Gingrich popularitet. I Sverige uppmärksammades Östhammars kommun som plötsligt blev Sveriges största kommun på Twitter med över 35 000 följare. Det visade sig då att det var radioprofilen Kjell Eriksson som köpt följarna för att peka på det växande fenomenet på med fuskföljare.
Idag kan man köpa tusentals följare från olika företag för bara några få dollar. Att starta bluffkonton eller köpa följare, är förstås ingen rekommenderad väg att gå, men det kan vara bra att veta att det förekommer.

Läs mer
Snabbkurs till Twitter
Lyckas på Twitter

Tidningen Skriva - Tidningen för dig som skriver

Snabbkurs till Twitter

Vad är en retweet, hur får man följare och vad ska man använda Twitter till? Vi går igenom de grundläggande funktionerna och visar hur du gör.

1 Fundera ett varv på vad du vill uppnå
Innan du öppnar ett konto kan det vara klokt att fundera ett varv över vad du ska använda Twitter till. Behöver du ens finnas på Twitter?
Är du mest intresserad av att hålla koll på polarna så är Facebook ofta att föredra. Vill du däremot diskutera med nya människor och få en inblick i samhällsdebatten så är Twitter rätt ställe att hänga på. Och vill du kommentera tv-program i realtid och följa vad andra tycker så är Twitter en överraskande god kompis i tv-soffan.
Om du mest vill hänga med i vad andra skriver så är det här med egna följare inte särskilt viktigt. Men om du vill nå ut med dina egna åsikter eller ditt skrivande så behöver du klura lite på hur du ska få andra att börja intressera sig för just ditt twittrande.

2 Hur mycket tid har du att lägga
Om du vill etablera dig och bli någon som andra letar upp och följer så får du ställa in dig på många timmar av twittrande. Precis som med bloggande så finns det inga egentliga genvägar. Det räcker inte med att vara osedvanligt smart eller rolig för att få följare. Till stor del handlar det om att lägga tid på att konversera andra och snart börjar timmarna springa iväg.
Ser du twittrandet som ett rent nöje så kan du förstås lägga hur mycket tid som helst så länge det känns roligt och meningsfullt. Ger du dig ut på Twitter i ett mer professionellt syfte så får du vara inställd på att det kommer att ta tid från annat. Är Twitter det vettigaste stället för dig att lägga din tid?

3 Välj användarnamn
När du funderat över ovanstående två punkter är det dags att få koll på hur man använder Twitter. Har du inget konto kan du starta ett på www.twitter.com. Det är gratis och tar bara några minuter.
Du skriver in ditt namn och väljer även ett användarnamn. Namnet är det som kommer att synas intill dina tweets och användarnamnet är det som används för att hitta dig, omnämna dig och skicka meddelanden till dig. Du bör även ladda upp en profilbild.
Skriv också in en kortfattad men informativ beskrivning av vem du är. Sikta gärna på att vara lite fyndig i beskrivningen.
Tänk på att hålla ditt användarnamn kort. Om någon annan nämner dig i en tweet så kommer nämligen användarnamnet att ta tecken i anspråk. Ju längre användarnamn desto mindre utrymme blir kvar till själva inlägget.

4 Skaffa en bra Twitterklient
Till skillnad från Facebook som man enklast hanterar i webbläsaren eller genom deras egen Facebook-applikation till mobilen, så föredrar många twittrare att ladda ned en fristående Twitterklient. Några av de bästa är Hootsuite, Tweetdeck och Echofon, men det går självklart bra att twittra direkt genom Twitters webbplats eller egna app.

5 Hitta användare att följa
Att hitta folk att följa är inte helt enkelt på Twitter. Bland annat på grund av att de har en väldigt underutvecklad sökfunktion. I princip behöver du veta det exakta användarnamnet för att hitta någon på Twitter.
Det bästa sättet att hitta folk att följa är att börja med att följa ett mindre antal människor och sedan notera vilka de omnämner och retweetar. På så sätt märker du snart vilka som är intressanta att följa. Du kan också kolla vilka personer som andra användare följer.
Om du till exempel letar upp @tidningenskriva på Twitter så kan du därefter se vilka vi följer och på så sätt hitta såväl författare, som kursledare, förlag och skrivintresserade människor.

6 Följa få eller många?
Många följer flera hundra personer och i vissa fall handlar det om tusentals. Andra följer endast några få.
Hur många man ska följa beror till stor del på hur man tänker använda Twitter. Följer du ett mindre antal personer kan du hålla koll på alla inlägg och riskerar inte att ”missa något”.
Den som följer betydligt fler har ingen chans att hinna läsa alla inlägg (om man inte lägger ofantligt mycket tid på det). Då kan man istället se Twitter som ett fönster att titta in genom då och då för att se vad som avhandlas just för stunden eller när det passar en själv.

7 Var inte rädd för att avfölja
På Facebook kan det vara känsligt att sluta följa andra användare eftersom det uppfattas som att du i princip säger upp bekantskapen. På Twitter hör följandet och avföljandet till vardagen även om vissa människor förstås även här kan vara lite känsliga.

8 Interagera
Upplägget i Twitter premierar interagerande och det är meningsutbytet som gör Twitter kul. Det är även den vägen man går om man vill skaffa sig egna följare.
Välj ut människor som du tycker är intressanta eller som du vill ha kontakt med och börja konversera. Skriv till andra användare och omnämn dem i dina tweets. Retweeta om de skriver något intressant.
Simplaste sättet att få igång en dialog är helt enkelt att skicka iväg en fråga.
Eftersom formen är korta snabba meddelanden så är även ”upptagna” människor ofta duktigare på att svara på Twitter än på mail eller telefon.
Genom att skapa bra relationer ökar du också chanserna för att själv få respons på det du skriver och bli retweetad.

9 Få följare
Genom att börja interagera och följa andra användare kommer de snart att börja följa dig tillbaka.
En av Twitters baksidor är att det pågår ett ständigt mätande och jämförande av vem som har inflytande och är värd att lyssna på. Där fungerar antalet följare som den viktigaste statusmarkören. Ju fler följare desto mer intressant framstår man som.
I denna statusjakt ska du ”helst” ha fler följare än du själv följer, något som är svårt för de flesta icke-kändisar att uppnå. Se 13 sätt att få fler följare på Twitter.

10 Retweeta
En av hörnstenarna i konsten att nå ut på Twitter är att bli retweetad. Detta innebär att en annan användare tycker att något du skrivit är så intressant att han eller hon skickar det vidare till alla sina följare.
Smarta, viktiga, provocerande eller roliga tweets kan på detta sätt nå enorm spridning blixsnabbt. Det blir som ringar på vattnet och genom att retweetas kan även en användare med ett fåtal följare nå tiotusentals twittrare inom loppet av några minuter.

11 Retweet med kommentar
Ett alternativ till en enkel retweet är en retweet med en kommentar. I de flesta twitterklienter finns denna funktion inlagd och den innebär att du retweetar någons inlägg men samtidigt lägger till en egen kommentar. Det kan se ut så här:
”@martinkarls Kul! RT @tidningenskriva Ny undersökning visar att var tredje svensk drömmer om att skriva en bok.”

12 Svara
När man svarar någon på Twitter inleds tweeten med den personens användarnamn. Tweets som skrivs på detta sätt visas bara för användare som följer både den som twittrar svaret och den vars tweet besvaras.
Om man vill skriva ett meddelande till någon annan på Twitter men vill att det ska vara synligt för alla ens följare så får man lägga användarnamnet längre bak i tweeten. Till exempel:
”@martinkarls: Såg ni @tidningenskriva:s monter på Bokmässan?”

13 Skicka privata meddelanden
Det finns även möjlighet att avhandla saker privat genom att skicka det som kallas för direkta meddelanden. Knappar för detta finns i alla twitterklienter.

14 Ladda upp bilder
Det finns möjlighet att lägga upp bilder i sina tweets. I praktiken laddas dock inte bilden in i ens meddelande. Det som dyker upp i tweeten är endast en länk till bilden. Länken räknas som en del av tweeten och en bildlänk innebär alltså att du få färre tecken kvar till ditt övriga meddelande.

15 Hashtags
En viktig funktion i Twitter är så kallade hashtags som fungerar som en kategorisering av inlägg. Genom att söka på hashtags kan man få upp alla inlägg om ett specifikt ämne. Vissa hashtags är väl inarbetade och återkommande, andra dyker plötsligt utpp och försvinner lika snabbt igen.
Om du avslutar din tweet med en populär hashtag så innebär det att andra människor som är intresserade av samma fråga kan hitta ditt inlägg.
Exempel på hashtags: #svtdebatt för inlägg som handlar om programmet Debatt i SVT. #svpol för inlägg som handlar om svensk politik.

Läs mer13 sätt att få fler följare på Twitter
Så lyckas du på Twitter

Tidningen Skriva - Tidningen för dig som skriver